Har man en stund över kan man ju samla vuxenpoäng. Jobba över, köpa dammsugare och laga matlådor. Det sistnämnda är jag faktiskt proffs på.
Ikväll blev det kyckling – och spenatpaj. Grym bränsle!

Har man en stund över kan man ju samla vuxenpoäng. Jobba över, köpa dammsugare och laga matlådor. Det sistnämnda är jag faktiskt proffs på.
Ikväll blev det kyckling – och spenatpaj. Grym bränsle!

Ni vet dem där karate-kickande sköldpaddorna? Dem var coola när man var liten. Turtles hette dem.
Hur kom jag in på det?
Jo. Det finns en fin liten anledning till att jag överlevde vintern bra. Den stavas turtleneck. Närmare bestämt Craft Zero Extreme Turtleneck. En av de produkter jag testar och utvärderar för Craft nu i vinter.
Allmänt.
Det här låter säkert äckligt, men jag har nog haft på mig det här understället i 9 fall av 10 i vinter. Fastän jag säkert äger 5 andra underställströjor också. Men jag älskar helt enkelt denna tröja. (obs jag har tvättat den en del också.. ;)
Design.
Jag som är rätt kall av mig behöver den höga halsen som turtlenecken erbjuder. Kort-halsade underställ känns rimligt att börja använda nu när minusgraderna är borta, men ändå så plockar jag turtlenecken varje gång. Jag drar hellre ner dragkedjan eller viker ner i halsen om det blir lite varmare.
Såklart man kan ha jackor som täcker högt upp, men de har inte givit mig tillräckligt med värme i vinter, utan jag har valt att ha denna tröja underst varje gång ändå. Dessutom är den ganska lång vilken gör att du aldrig riskerar att den åker upp ur byxorna och du får den där avskyvärda glipan mellan tröja och byxa.
Andra synpunkter.
Så jag är definitivt positiv till denna tröja. Ibland undrar jag dock hur det skulle vara med tum-grepp på en underställströja. Ni vet när man kan trä igenom tummen och på så vis fixera ärmen. För att inte riskera att den åker upp. Någon som någonsin sett det på underställ? Kanske skulle bli svettigt i handen kanske. En tanke bara.
En lycklig och löptokig Miranda iförd turtleneck efter 5 fina mil…

Dessutom vet jag en kompis som tyckte att dragkedjan var jobbig i halsen, kanske är det läge med en underställströja som är hög i halsen utan dragkedja. Mer som en polotröja man kan vika ner när det blir varmare. Fast jag har inte haft något problem alls med dragkedjan, tycker inte den har skavt eller varit jobbig. Jag tycker den är super.
Funktion.
Komforten är bra och funktionen likaså. Underställ är en typisk produkt då man får vad man betalar för. Har man någonsin testat B-varianter från Soc och McKinley från Stadium resp Intersport, och därefter testat Craft så håller man sig till dem sedan. God kvalitet i en underställströja är bland det bästa man kan investera i. Att lyckas behålla värmen när kylan biter hårt är i alla fall ett måste för att jag ska palla med att löpbandsvägra.. och det vet ni ju att jag har lyckats med. Inte en enda meter gott folk, inte en enda meter på löpband. Men ändå ca 100 mil i vinter. En stolt Miranda skryter lite ;)
För den som vill läsa mer om Crafts grejer, klicka här.
Det var allt för denna gång. Finns det några speciella produkter ni vill läsa om?
Sådär. Nu drar vi igång februari på riktigt.
Jag pausar benen och kroppen totalt idag. Måndagar och fredagar är ju som bekant mina vilodagar. Att ha två hela vilodagar är ju typ det bästa jag någonsin gjort. Som jag ser det tränar jag hellre 3h en dag än 3 dagar med 1h vardera. Hellre totalvila än ”mellanmjölksvila”. Funkar för mig i alla fall.
Förra veckan gick ju rätt hyfsat;
Exakt 80km. Hade garanterat blivit 90-100km om jag bara hade haft lite mer löpglädje i helgen. Jag vet inte vad som hände, kanske var jag i behov av lite kortare lopp, eller så behövde jag lite mer återhämtningstid från förra helgens 67km. Helt ärligt så var det ju aldrig fysiskt jobbigt i helgen, bara mentalt. Men man ska ju få möta sådant ibland också.
5.48-tempo snittades ut under veckan, och framförallt onsdagens 22km i 5.24tempo var ett trevligt formbesked. 4 pass löpning allt som allt, precis som det ska vara. Samt 1h crosstraining som gav mig träningsvärk som hette duga.
Men denna vecka då?
Vecka 9
Mån - vila
Tis – löpning t.o.r jobbet ca 20km + 1h ”Training for runners”
Ons – Halvmaraonsdagar ca 21km
Tors - Alternativ träning Training for Runners el. crosstraining (och hör och häpna, KANSKE spinning?!)
Fre - Vilodag
Lör – Långlopp 25-30km
Sön – Långlopp 25-30km
Jag fortsätter med mina back-to-back-pass. Dvs 2 långpass på raken under helgen. De gör mig starkare och starkare tror jag. Morgondagen fylls upp av ett morgonpass (jag SKA fixa det!), den nya klassen för löpare på sats samt hemlöpning. Onsdagar blir som vanligt halvmaradagar och helgen blir långpass. Torsdag kanske jag på riktigt klarar av att gå på spinning också, som jag har ”lovat” i veckor nu. Höhö Vätternrundan lär ju bli en upplevelse..
Jag har dock en tuff arbetsveka framför mig så vi får se hur det hela blir egentligen.. men detta är tanken.
Så vad säger ni, blir det blåa linjen i helgen då?!
God morgon allihopa! Ännu en vecka börjar och ännu en månad tar slut! Vi har alltså snart redan avverkat januari månad. Igen.
Jag blev helt ärligt förvånad när jag såg siffrorna för månaden. Jag hade inte förväntat mig den skörden av mil som det blivit, just med tanke på att jag låg sjuk och däckad och inte kunde träna på en vecka, under v.2.
Men som sagt, det gick ju ändå bra! ;)

311 km
.. snittat 10km/dagen
.. snittat 77km/veckan
.. sprungit i 29h 35min
.. i en snitthastighet på 6.02min/km
.. sprungit BARA 12 av 31 dagar
.. sprungit BARA 12 pass (snitt 25,91km per pass!!!)
.. sprungit 9pass på 20km eller längre!
…sprungit 2 marthon och ett ultramarathon på 50km!
Det känns otroligt bra att kunna snitta denna typ av siffror trots en utebliven träningsvecka. Känns guld faktiskt. Jag börjar bli mer och mer redo för den där mysiga 161-km-utmaningen i april.. Många långpass har det blivit och framförallt ett 50km-pass som kändes allt annat än jobbigt. Dessutom kommer jag minnas starten på året, 2 marathon inom loppet av 3 dagar.
Ett bra resultat av mitt nuvarande träningsschema faktiskt, med 4 pass löpning, alternativt och 2 vilodagar. Verkar vara ett litet vinnande recept.
Imorgon drar vi igång februari igen. Cant wait!
Hur gick det för dig i januari? Har 2011 börjat bra för dig?
Som ni vet så var jag lite tveksam till löpningen imorse. Men jag tog mig ut ändå. Jag resonerade helt enkelt så att solen inte fick skina i onödan, utan behövde upplevas i löparskor.
Tyckte jag att det var tråkigt de första 3km, så skulle jag bara vända på kosan. Men så! Första 3km gick av bara farten, likaså de efterföljande 2km. Sedan var jag framme i Hagaparken.
Det var vackert helt enkelt. Solsken och en hel värld av människor i rörelse. Några sprang, några åkte skridskor, andra skidor, några gick, några lekte osv. Det var häftigt att vara en del av det helt enkelt. Så mycket rörelseglädje på en och samma plats.. !

Efter ca en mil hörde jag mitt namn även idag under löpturen och det visade sig vara Anna, en löpare som jag har gemensamma vänner med, och som har läst bloggen. Vi har också haft lite nätkontakt, men aldrig setts på riktigt – så det var ju toppen att stöta på henne här vid Brunnsviken!
Dessutom var det ju grymt när hon hängde på mig runt, med andra ord avverkade vi en mil tillsammans snackandes ultralöpning, multisport och annat livet består av. Jättekul Anna, kul att ses och det där gör vi om! (Ps Bloggen är fanimig en toppengrej ändå, man träffar så mycket bra folk!)
Underlaget var förresten i det mest utmanande laget faktiskt. Is och diverse andra hinder. Skuttade som en annan hare.
Extraladdad med energi sprang jag sedan hemåt med 22km i benen. Galet mycket bättre än igår. GLAD Miranda öppnade dörren och strechade i nästan en halvtimma framför handbollen.
Nu blev det bra till slut. Duracellen är tillbaka, men sannolikt i behov av lite vila. Två veckor har resulterat i 19mil och en del alternativ träning. Träningsvärk i rumpan fortfarande från crosstrainingen i torsdags liksom…
Summa: 22km, 2h11min, tempo 5.57min/km, puls 165
Team Duracell, söndagen var väl bättre?!
Under veckodagarna tittar jag ut från kontoret och ser solskenet, och längtar efter helgens långlopp. Under helgen vaknar jag och sätter på mig löparskorna och tar mig ut och springer.. med glädje!
Idag vaknade jag utan någon som helst lust att springa. Inte ens solskenet får mig att piggna till. Jag som tänkte ha revansch idag. Men ingenting. Ingen lust.
Det är inte vanligt direkt. Jag som älskar att springa vanligtvis.
Vad göra?
Vi får se. Jag har inte riktigt bestämt mig. Men jag brukar ju säga "Om det är hemskt = sluta, om det är toppen = springa 2mil till…"
