Lill-lördag. Time to party??!

Så jag och pojkvännen drog på fest alltså. Kan man tro. Eller gick ut och åt på restaurang.. Kan man ju tro. Eller hyra film. Kan man ju tro.

Nejdå. Vi gick och svettades floder. Duracell/Ironman-style! ;)

Första spinningpasset var bara 45min och var ganska snabbt över. Mina intrvallben från gårdagen sa ifrån och jag undrade hur jag skulle överleva dagens andra spinningpass.

Men det är något speciellt som händer när det dras igång. Man känner alla laddade omkring sig, fullsatt i salen, och med ett GRYMT pass framför oss!

Hittade energin någonstans ifrån och njöt, svettades och våndades på samma gång… Hahaha.. Och jag hade höjt passet till skyarna för Alex, och han blev absolut inte besviken, utan fick sitt hittills bästa spinningpass ;-)

Jag har aldrig varit på jobbigare pass.. Det är brutalt. När intervallerna kommer igång och instruktören säger ”5min klara. 30min kvar” så tror man att han driver?! Haha. Men vi överlevde…

…och även Karin var där, och hon är ju en grym cyklist, så uppenbarligen är det så här man gör för att bli det!

Så totalt 2h15min spinning ikväll. Inte fy skam.. Och sminket blev lika snyggt som vanligt mina vänner….

God kväll. Nu är jag VRÅLHUNGRIG!!

Ja inte vet jag….!

Kan någon annan göra min val… För att jag gör dumma val. Som typ att gå på spinning i 2,5h.. Knappast ett bra val ;) varav sista 1,5h är det vanliga spinningpasset from hell!!

Nej fy tusan. Hur kom jag på det här. Jag upprepar, vad gör man inte för att vara en stöttande triatletflickvän?? Får vara slut med det snart ;) måste bli ultralöpare igen!!

Jag var tvungen att hålla i Järnmannens ryggsäck för att kunna ta mig framåt när vi promenerade hit till simhallen. Gårdagens löpning har helt klart satt sina spår, jag kan ju knappt ta mig framåt ! ;-)

Så jag vet inte ens vad jag gör här.. Vad gör man inte för att stödja sin hårt satsande triatletpojkvän??

Snälla kaffekopp med blaskkaffe.. Rädda mig!!

Hallå kompisar!!

Härom veckorna har jag ju haft ganska schysta intervallpass på banden. Utan knä-känning och med förvånansvärt snabba steg.

Då jag kände att jag inte ville riska knät mer så valde jag att inte höja tempot på dagens tusingar mot förförra veckans då det blev 10*1000m i 4.17fart. Annars är ju det förstås alternativet om man vill utvecklas, att höja tempot.

Eller. Så satsar man på att hantera tempot under längre distans. Egentligen mer relevant för min del som inte primärt satsar på en snabb 5km-tid liksom. Utan här skulle mjölksyratröskeln höjas lite, och tusingarna fick närma sig lite mer trösklar. Korta trösklar dock, men ganska många.

Efter uppvärmning höjdes tempot till 4.17min/km och det var bara att köra igång.

1500m gick ganska bra. Ganska segt huvud efter dagens kurs. Tappade faktiskt motivationen en stund innan passet men ”åtgärdade det” med 2 godisbitar. Helt rätt beslut tycker jag ;)

Körde på mina 1500:ingar och kände verkligen av skillnaden från 1000m till 1500m. Har nog inte kört 1500ingar i 4.17fart förr. Upp till 1100-1200m gick det bra, sedan var det rejält kämpigt på sista biten på samtliga. Körde 90sek ståvila emellan, i brist på andra ideer. Kanske inte så bra att ta ner pulsen så enormt emellan, men nu blev det så.

Slet som ett djur och avklarade 4:e. Var rätt trött i mina ben, och ville nog egentligen korta ner till tusingar, men eftersom det ”är snyggare” med exakt 6*1500m så fick det bli så ändå ;) Haha! Pulsen var hög men hanterbar.

Kände mig löjligt nöjd med det avklarade passet när jag pustade ut på backen under trx:en. 6*1500m a 4.17 fart är 6st trösklar i 6,5min (totalt 9km á 38.30). Och med uppvärmning och nerjogg blev det snabba 11km med noll knäkänning. YES!!

Till nästa pass blir det längre trösklar tror jag. Ska nog köra ett svep med 4st 2000meters. Eller 3st 3000m. Kanske kring 4.20-4.25min/km då min puls var aningen över min tröskelpuls idag egentligen.

Känns dock sjukt gött att kunna träna löpning… åhhh vad skönt det är att ha en kropp som är med på noterna och en puls som kör järnet!!

Avrundade med 30min bål, höft och core-styrka med trx:en. Sedan var jag rätt mör i kroppen….

Fler som har sprungit??