Varför man spenderar sina vardagskvällar med att hänga i löparspåret eller i gymmet. Varför man väljer bort ”vanliga saker”. Jag väljer inte bort mycket tycker jag, jag håller inte riktigt med om den biten. Jag VÄLJER vad jag vill göra. Och det blir att träna. Jämt. Mycket. Varför??

Varför kan man fråga sig? Varför tränar man så hårt att känslan av att ta sig upp ur sängen i morse var ”en omöjlighet”.

Jo… man ser längre fram. Man blickar mot horisonten. Framtida tävlingar och utmaningar.

Man längtar efter en sak. EN SAK.

Jag kan inte riktigt beskriva det bättre än KÄNSLAN.

KÄNSLAN av att känna sig odödligt stark när man flyger förbi 42km-passeringen i Belin…

KÄNSLAN av att lägga sig i badet efter 8 mil av berg i Schweiz… den totala tröttheten.. och endorfinfyllda känslan..

KÄNSLAN av att överträffa sina förväntningar och klara 100km för första gången i sitt liv..

KÄNSLAN av POWER när 40.000 löpare lämnar startblocket tillsammans i Berlin.

KÄNSLAN av vinst när en 7 dagars avklarad löparresa tills fots når sitt slut..LYCKA…

KÄNSLAN av att kroppen JOBBAR uppför bergets 2300höjdmeter trots kyla, snö och rusk. Hög kontrollerad puls och det är på riktigt time of my life.

KÄNSLAN av att vara utmattad. Färdig. Finished. Slut. Överkörd.

Det är den känslan. I kombination med lycka. Att man klarat av något. Toppat sina förväntningar.

Ja.. känslan av att vara överkörd och lycklig.

DEN känslan.

Den fattar bara de som tränar och tävlar hårt. När man legat på gränsen i flera timmar och till slut lyckas… sjukt beroendeframkallande.

GULD. GULD. GULD VÄRT.

Jag vet inte om ni roas av detta, men eftersom jag hänger med så många triatleter så får jag hur många garv som helst av den här filmen. Hahaa.. jag dör… ”Follow my blog….”

Så jag och pojkvännen drog på fest alltså. Kan man tro. Eller gick ut och åt på restaurang.. Kan man ju tro. Eller hyra film. Kan man ju tro.

Nejdå. Vi gick och svettades floder. Duracell/Ironman-style! ;)

Första spinningpasset var bara 45min och var ganska snabbt över. Mina intrvallben från gårdagen sa ifrån och jag undrade hur jag skulle överleva dagens andra spinningpass.

Men det är något speciellt som händer när det dras igång. Man känner alla laddade omkring sig, fullsatt i salen, och med ett GRYMT pass framför oss!

Hittade energin någonstans ifrån och njöt, svettades och våndades på samma gång… Hahaha.. Och jag hade höjt passet till skyarna för Alex, och han blev absolut inte besviken, utan fick sitt hittills bästa spinningpass ;-)

Jag har aldrig varit på jobbigare pass.. Det är brutalt. När intervallerna kommer igång och instruktören säger ”5min klara. 30min kvar” så tror man att han driver?! Haha. Men vi överlevde…

…och även Karin var där, och hon är ju en grym cyklist, så uppenbarligen är det så här man gör för att bli det!

Så totalt 2h15min spinning ikväll. Inte fy skam.. Och sminket blev lika snyggt som vanligt mina vänner….

God kväll. Nu är jag VRÅLHUNGRIG!!

Kan någon annan göra min val… För att jag gör dumma val. Som typ att gå på spinning i 2,5h.. Knappast ett bra val ;) varav sista 1,5h är det vanliga spinningpasset from hell!!

Nej fy tusan. Hur kom jag på det här. Jag upprepar, vad gör man inte för att vara en stöttande triatletflickvän?? Får vara slut med det snart ;) måste bli ultralöpare igen!!

Jag kan berätta att jag körde frisim 1000m idag, relativt okoncentrerat. Bensparken var väl sämre än vanligtvis pga gårdagens intervaller, men jag får ta med mig att jag i alla fall fixar frisim en bra stund. Man kommer ju ihåg förra vintern när jag mestadels bara siktade på andra sidan bassängen. Sedan dess har jag väl ändå simmat typ 10 gånger (typ) och haft helt okej utveckling.. ;)

Men! Pausunderhållningen idag var riktigt rolig!

Först blir Järnmannen utskälld för att han inte ”anpassar” sig. En tant som simmat där i 20år tyckte minsann att han skvätte vatten och borde anpassa sig..

Anpassa sig till vad? Det här är snabbsimbanan! Varpå Järnmannen undrade om han skulle anpassa sig efter henne? Hon simmade ju knappt framåt…

Hahaha…. jag hade förstås lite roligt när jag lyssnade. Men alltså, Alex hade rätt. Hon simmade ju knappt framåt. Jag som knappast simmar fort åkte ju förbi henne i raketfart t.o.m.! Hon körde någon typ av ”baklänges-sprattel-spark”. Gud vet vad hon sysslade med.

Det är synd det där. Att det blir så. Enligt Järnmannen så är allt frid och fröjd så länge man kan de oskrivna simmarreglerna. Som exempelvis att om alla kör frisim och simmar om en varannan sekund, ja – då sprattlar man inte på snabbsimbanan i slow motion..

En helt ny värld det här med simning. Bäst att man kan börja springa långt igen så man slipper sura tanter i simhallen. Det är som om det vore Lidingöloppet-trång varje löppass?

Tacka vet jag oändliga löpmöjligheter..!

Så jag vet inte ens vad jag gör här.. Vad gör man inte för att stödja sin hårt satsande triatletpojkvän??

Snälla kaffekopp med blaskkaffe.. Rädda mig!!

Härom veckorna har jag ju haft ganska schysta intervallpass på banden. Utan knä-känning och med förvånansvärt snabba steg.

Då jag kände att jag inte ville riska knät mer så valde jag att inte höja tempot på dagens tusingar mot förförra veckans då det blev 10*1000m i 4.17fart. Annars är ju det förstås alternativet om man vill utvecklas, att höja tempot.

Eller. Så satsar man på att hantera tempot under längre distans. Egentligen mer relevant för min del som inte primärt satsar på en snabb 5km-tid liksom. Utan här skulle mjölksyratröskeln höjas lite, och tusingarna fick närma sig lite mer trösklar. Korta trösklar dock, men ganska många.

Efter uppvärmning höjdes tempot till 4.17min/km och det var bara att köra igång.

1500m gick ganska bra. Ganska segt huvud efter dagens kurs. Tappade faktiskt motivationen en stund innan passet men ”åtgärdade det” med 2 godisbitar. Helt rätt beslut tycker jag ;)

Körde på mina 1500:ingar och kände verkligen av skillnaden från 1000m till 1500m. Har nog inte kört 1500ingar i 4.17fart förr. Upp till 1100-1200m gick det bra, sedan var det rejält kämpigt på sista biten på samtliga. Körde 90sek ståvila emellan, i brist på andra ideer. Kanske inte så bra att ta ner pulsen så enormt emellan, men nu blev det så.

Slet som ett djur och avklarade 4:e. Var rätt trött i mina ben, och ville nog egentligen korta ner till tusingar, men eftersom det ”är snyggare” med exakt 6*1500m så fick det bli så ändå ;) Haha! Pulsen var hög men hanterbar.

Kände mig löjligt nöjd med det avklarade passet när jag pustade ut på backen under trx:en. 6*1500m a 4.17 fart är 6st trösklar i 6,5min (totalt 9km á 38.30). Och med uppvärmning och nerjogg blev det snabba 11km med noll knäkänning. YES!!

Till nästa pass blir det längre trösklar tror jag. Ska nog köra ett svep med 4st 2000meters. Eller 3st 3000m. Kanske kring 4.20-4.25min/km då min puls var aningen över min tröskelpuls idag egentligen.

Känns dock sjukt gött att kunna träna löpning… åhhh vad skönt det är att ha en kropp som är med på noterna och en puls som kör järnet!!

Avrundade med 30min bål, höft och core-styrka med trx:en. Sedan var jag rätt mör i kroppen….

Fler som har sprungit??

Jag hoppas ni förstod att jag överdrev bitterheten över att ha missat spinningpasset.. Sånt som händer ;) däremot så blir det intervaller ikväll, DET däremot blir av och kommer bli grymt kul!

Oh well. Det får bli senare. Nu måste jag skynda på kurs.

Problemet är att passet inte är så jättekul, så jag känner mig inte ubermotiverad såsom torsdagarna känns, med ett roligare pass. Så kära bloggläsare, har ni tips på något kul tisdagsmorgonpass? Helst Kungsholmen, men kanske city. Kom med tips :)

.. En otrolig kick. Verkligen!. En utmaning att underhålla en publik, få de att tänka till och ta med sig något. 40min som man blottar själen lite grann. Och samtidigt blandar med lite lättsamma skratt. Åh det kändes bra idag! Nervöst i början och sedan kom det där flytet. Så roligt!

Jag känner mig stolt över mig själv. Tänk att man skulle råka bli föreläsare liksom. Tack återigen ni som kom och fyllde upp Alewalds och ni som snicksnackade efteråt. Era fina ord fyller mig med glädje!

Efter föreläsningen gick jag, Suss och Järnmannen och mötte upp Pasi som också precis föreläst i närheten. Det blev en rejäl ”After föreläsning” med skratt och träningssnack.

Bra start på veckan !

Jippi!!

Det kändes som alltid lika roligt att så roligt att prata, även om man är lite nervös.. Men Åhhh så snabbt jag kom igång och pratade om SM på 100km – så kul!!!! Då pratade hjärtat och det blev så mycket skratt :-) känner mig så nöjd och glad.

Tack för att ni kom idag!!!

Jäkligt bra nervös inför ikväll kan jag meddela. Ska bli kul!!

En annan gång jag var otroligt nervös.. Långt mycket mer nervös än inför ikväll, det var när jag hoppade fallskärm.. då kunde jag knappt prata – så nervös var jag!

Känner mig både laddad och nervös inför kvällens stundande event. Det är ju föreläsningsdax igen 19.00 på Alewalds!!

På plats får man även ett exemplar av Ett år av magiskt löpande, och denna bok samt författare kan man hinna träffa på Kramakuten anordnad av Pocketförlaget, mellan 16-17 tidigare idag. Så hinner man till föreläsningen också!

Överlag så kan jag berätta också att det känns fint av träningsvärk i kroppen från helgens alla träningstimmar. Min vecka började ju med 3 dagar vila/förkylningssympton, så jag är ganska nöjd ändå att få in 7h mellan tordag – söndag. Där huvudsaken ändå var kvalitet.

32km på 3 dagar är inte fy skam direkt med tanke på knät, i ett snitt på 5.08min/km som jag får vara nöjd med.

Men idag blir det ingen träning. Bara fokus på det viktiga – snacka om träning ;)

Välkomna, hoppas vi ses ikväll!!

…Nej jag vet, man behöver inte förstå allt i denna blogg.. ;)

Jag har ju nämnt det tidigare, att hur konstigt det än låter, så har jag mindre problem med knät när jag springer snabbt. Knäppt alltså. Men liksom. Bättre löpekonomi och teknik och sådant. Då måste ju 5tempo bli mitt nya 6tempo. Hur jäkla jobbigt det än må vara.. haha.

Så efter crossfit’en och efterföljande sushin med min Järnman så var det alltså dags att kuta lite. Snabbt. Inget annat.

Kickade igång kroppen som sprang förvånansvärt bra trots alla saxhopp som precis gjorts samt helgens övriga träning. Gött! Och helt ärligt, noll problem med knät. Shit, jag kommer verkligen råka bli snabb på kuppen…!

Rullade bort ännu en mil förvånansvärt lätt i vad som för mig ändå är ganska bra tempo. Ser mig ju liksom inte som en snabb löpare, mer en lat fikasugen löpare.. ingen sub5fart’are.

Oh well. Får väl tacka knät typ? 

Rundar därmed upp söndagskvällen med 10km på 48.30 (4.51min/km). Nice!

Sedan var det ju styrkelyftarLinda, vän till syrran, som var instruktör så man fick inte visa sig svag ;)

Antalet baserades på kortleken hon höll i, som vi liksom körde igenom. En kung = 12 push-ups. En 4:a = 4 goodmornings osv. En joker = 10 burpees.

Härligt slutkörda efter passet som rundades upp med bålträning. Alex körde dessutom lite dans på pilatesbollen!

Sjukt taggad alltså..

Och jäklar så han manglade oss! En kort uppvärmning och sedan på’t! Det var branta backar som skulle pressas upp på max med intervaller mitt i, och andra sjukt jobbiga cykelmooves. Jag bara körde järnet rakt upp och ner, nu jävlar!

Svinjobbiga 90min men ack så givande!! Jag ska ju trots allt rulla Vätternrundans 30mil i år igen (nej jag kommer inte undan ;) för Crafts räkning så det måste göras. Sen är det så skönt att låta kroppen jobba när det klickar, oavsett om det är löpning eller cykling liksom.

Dock var det ju ingen som kunde rå på instruktören Michel som svettades värst av alla, han var ju en maskin människan! Otroligt motiverande kan jag meddela.

Efter passets jobbiga 90min var över så var det dags att kravla sig av cyklarna. Då kollar en kille lite konstigt på mig. Inte konstigt alls, inser jag i omklädningsrummet, då jag har all mascara utkletad i ansiktet. Snyggt deluxe… Och linnet hade ändrat färg också ;)

Tur att jag varit så förutseende som hade ombyte med mig. Blev ny tröja innan jag gick ut till gymmet och körde diverse styrke-& rörlighetsövningar. Helt ologiskt och okoncentrerat kan jag erkänna. Kul dock att Fanny som läser bloggen gav sig till känna, så det blev en hel del snack med henne och Melina som också var på plats. Lite regabsnack då jag och Fanny sitter i samma båt med knäont. Måtte det lösa sig för oss båda!!

Nu är jag på väg hem i ilfart (igen!) för att städa lite och laga middag till syrran som kommer över på lite kvalitetstid. Summa kardemumma 3,5h träning. Helt ok! :)