Kilian Classik 45km – 3:e gången gillt och 3:a!

Hejsan världen!

Här kommer en liten lopproman om årets Kilian Classik 45km i de franska bergen. Med mig hade jag en stor grupp härliga människor som valt att åka till bergen med Team Nordic Trail. LOVE IT. Så fantastiskt att få dela med sig av denna underbara pärla till folk!!!

45km, ca 2000 höjdmeter, hög höjd och värme.

Liksom 2 tidigare år stod jag på startlinjen inför ett 45km långt äventyr. Första året hade jag ingen aning om vad jag givit mig in på, och andra året var jag VÄL MEDVETEN om det.. hehe men också i kanonform förra året.

Iår då?

”Sådärva”. Jag var fantastiskt peppad då jag verkligen älskar detta lopp, men jag hade ingen direkt bra träningsperiod bakom mig. Inte många långpass och inte någon kontinuitet. För första gången på flera år så var/är jag lite osäker på formen när det gäller långdistans. Men ack.. så mycket jag ändå såg fram emot äventyret. Jag älskar detta lopp…

20140711-095700.jpg

 

Hela det superbästa gänget!!!

 

20140711-095711.jpg

Och bara det faktum att jag fick dela detta äventyr med min kära mamma.. det är oslagbart. Hon sprang det kortare loppet, shit vad hon briljerar! Och här ser ni filmen från äventyret !

Team Nordic Trail Font Romeu Frankrike from Team Nordic Trail on Vimeo.

20140711-095729.jpg

20140711-095738.jpg

 

Vi kom iväg i den strålande solen och liksom alla år så gäller det att ta det lugnt när man börjar tugga uppför de första kilometerna. Den berömda skidbacken som dyker upp efter 8km var lika fullknökad med folk som vanligt. Bergen var lika vackra, stämningen var lika god och jag var lika glad.

20140711-095749.jpg

 

20140711-095803.jpg

20140711-095812.jpg

 

 

 

En av mina favoritpassager uppenbarade sig snart när vi får springa på en oerhört teknisk stig bredvid fantastiskt blått vatten och vackra berg i bakgrunden. Jag blir som vanligt helt salig…! Jag misstänker att min relation till det här loppet är lite tveksamt överdrivet kärleksfull då det var HÄR jag avverkade mina första trailmil och blev förälskad i berg – men ack vad fantastiskt (!!) det är… hehe :)

20140711-095823.jpg

20140711-095835.jpg

 

Därefter började vi klampa uppför i värmen. Benen rullade på helt okej och jag njöt och pratade med medlöpare. Den rejäla stigningen innehöll återigen en helt brutal klippvägg av lösa stenar som kickade igång den verkliga överlevaren inuti. Samma sak med branten därpå där jag snubblade och fick använda handen som isyxa… aj aj. Men men lite skrubbsår.

Uppför den sista rejäla klättringen, den s.k. ”väggen” där jag för tredje året i rad fortfarande aldirg blivit passerad. Det är så brant och galet att när jag pekade och sa till Kristian att det är ”där uppe vi ska” så fick jag ett chockad svar ”va, det kan inte stämma?!” haha. Fast upp kom vi :)

20140711-095847.jpg

 

20140711-095900.jpg

20140711-095915.jpg

 

Efter skidbacken, berget och väggen är de flesta höjdmeter avklarade och vi är ca 30km in i loppet. 15km stigar, tekniska och böljande partier kvar. Jag fick en extrem dos av runners high och satte in musiken i lurarna. På med rejäl musik och för första gången i loppet kom lite tävlingsvilja. Hur många brudar kan vara med och tävla idag?! Dags att plocka någon!

I min framfart de närmsta 10km fick jag passera en drös fransoser och 2 tjejer (!!) och medvinden var ett faktum!!

Tills jag strax innan 40km fick kram ut av bara hel***!!!!!!! Alltså på allvar, under de 10 år (10 år!) jag har sprungit lopp har jag aldrig – ALDRIG -. mött kram på detta sätt. Jag har ju knappt aldrig fått kramp?!! Så trots salt under dagen och bra med energiintag så var det ett faktum. Det turades om att röra sig mellan vader, insida lår, baksida lår osv. Jag sprang som en pingvin med rädsla att böja benen…hahhahaa….

Så årets största battle hittils var de sista 5 kilometerna med kramp. Jag kunde inte riktigt skratta åt det då, men det gör jag nu. Och så stelt det ser ut på upploppet. Krampade till och med till på upploppet, fick frågan om jag tog lite danssteg för skojs skull. Nä knappast, jag försökte bara hålla mig på benen.

20140711-095930.jpg

 

Men men, så jäkla fint ändå. Trots krampattacker i timmar efter loppet. Jag njöt ändå. Av alla deltagares härliga historier och deras glädje, av att mamma briljerade, av att Carro vann (!!) och av att vi alla fick precis den där upplevelsen jag hoppades att alla skulle få!!

20140711-102011.jpg

 

20140711-102027.jpg

 

Fasiken Font Romeu, ni briljerar igen!!! Åh ajuste, jag kom 3a!

Älskar detta lopp. Se filmen nu och häng med. Mitt favoritlopp alla kategorier, med eller utan kramp :)

Inför start i Font Romeu

Jag är på plats i Font Romeu med en stor grupp. Det är härlig stämning här just nu, 2h innan start. Alla löpare är lite nervösa minsann. Snart skall de ge sig på bergen :)

Personligen är jag lite laddad och nervös också tror jag. Målet är mest att komma runt och ha kul, vårens träning blev inte riktigt som tänkt. Men fint ska det bli, jag älskar det här loppet!

20140705-070807.jpg

20140705-070815.jpg

20140705-070827.jpg

20140705-070836.jpg

Äventyr i sommar

På språng att färdigställa väskan helt nu !!! Snart bär det iväg till Frankrike med den stora gruppen från Team Nordic Trail. Tänk att jag för endast 2 år sedan (!) gjorde samma resa utan att ha sprungit trail överhuvudtaget… Åkte iväg med världens nervositet i magen och undrade hur sjutton jag skulle överleva både loppet och resan. ”Massa pressfolk från Salomon” som jag skulle bo med lyckades också ställa till det med nerverna. Häftigt när man tänker tillbaka… Nu är det få saker som gör mig nervös liksom.

Men okej, misströsta inte. Det finns fler äventyr i sommar även om du inte hänger med till Frankrike. Vårt nästa event sker i Sylarna 28-31 juli.Tänkte passa på att tipsa om det.

Det här här man befinner sig ;)

Vi befinner oss 4 dagar ute i Jämtlandsfjället. ALLA kan vara med. Istället för att rada upp allt här direkt man får under lägret så vill jag lägga in några länkar från de upplevelser jag har fått på denna plats, älskade Sylarna.

Min första fjällupplevelse på Jämtlandstriangeln

Världens coolaste midsommar 2013 med toppbestigning av Helags, 

Egen tur runtom stugorna förra sommaren 

Tänk vad jag kan önska ibland att jag hade upptäckt allt detta tidigare i livet.. Redan på barnsben.. men men. Nu försöker jag ta igen allt med att maximera upplevelserna.

Passa på att komma med oss till Sylarna 28-31 juli. Vi springer först 16km från Storulvån till Sylarna. På Sylarna övernattar vi 3 nätter. Vi äter frukost med Syltoppen i bakgrunden. Det är MAGISKT!!! En dag tar vi oss an Helags, en annan dag tar vi oss an Syltoppen. Vi anpassar schemat efter deltagarnas kapacitet. Så kom med, även om du tvekar på ”om du orkar”. ALLA ORKAR. Punkt slut!! Alla ska få uppleva sådant här. Man kan aldrig veta om man inte vågar liksom.

Så mer info och anmälan här. Man får en schysst rygga från Salomon också, men framförallt, herregud vad kul vi ska ha :)

När hjärtat blir stolt

Såhär såg det ut på Stockholm Trail i söndags. Sjukt massa löpare med TNT-loggan. Det är så självklart nuförtiden eftersom man ser den överallt, men ändå på något vis fortfarande svårt att ta in.

Under vårens alla föreläsningar, läger och event har jag ränt som en tok. Jag har jobbat sena kvällar med admin och jag har försökt drämma in egen träning. Och jag har skickat tröjor. SOM JAG HAR skickat tröjor för att förse alla våra medlemmar. Och när man nu väl får se dem på alla löpare. .hehe.. det är liksom först då man FATTAR grejen.. :)

Vi har juli uppehåll just nu, men fortsätter som vanligt starkt i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö och Östersund. Nya orter i höst blir bl.a. Änggårdsbergen i Göteborg, Trosa och Borås. And more to come! SPRING MED OSS

Just nu laddar jag för övrigt inför en intensiv helg. Det är dags för Kilian Classik i Font Romeu igen. Där jag blev trail’are 2012. Där jag upptäckte berg, äventyr och upplevelselöpning på allvar. Och förra året var det precis lika magic, 2013 brassade jag in en 5eplats och hade med en TNT-grupp. I år är vi fler än någonsin.. och jag längtar nog mer än någonsin också. Världens bästa lopp.

Gaustatoppen, Norge

Hejsan gänget, är ni några kvar på bloggen och läser här? Det kliar lite i bloggfingrarna nu ibland och jag tänkte starta lite uppdateringar då och då igen. Mest bara plocka ut pärlorna i vardagen när det finns utrymme och möjlighet.

Efter en vår där jag har varit överallt samtidigt och tagit oerhört få lugna stunder så kändes det väldigt skönt att ta ett lugnt Midsommarfirande på allvar. Vad gör då en Miranda på Midsommarfirande? Jo hon drar förstås iväg och springer. Egentligen inte alls konstigt, för att även om det är ”mitt jobb” idag så är det fortfarande min källa till glädje och energi.

Jag fick möjligheten att upptäcka en pärla strax utanför Norge. Missa inte Gaustatoppen, en fantastiskt vacker plats som bjöd på en riktig fin upplevelse med blå himmel, magiska vyer och fantastiskt rolig utförslöpning!

20140629-225341.jpg

20140629-225428.jpg

20140629-225452.jpg

20140629-225514.jpg

Våren har varit spektakulär på alla vis men också en enorm energitjuv. Jag har stundtals väl aldrig känt mig så trött och för första gången i livet inte riktigt orkat med alla förpliktelser. En helt ny upplevelse som ställer krav på att hitta en bra balans mellan energiutgång och ingång. Men det är väl så när man brummar stenhårt framåt med ett ungt bolag med höga ambitioner. Livet är verkligen vad man gör det till. Nu känner jag mig taggad på fortsättningen; kolla gärna in teamnordictrail.se för info om kommande event, löpgrupper och andra uppdrag. Mycket spännande på gång. Samtidigt laddar jag inför årets stora utmaning sista helgen i augusti.. 100km runt Mont Blanc. Snart är det dags :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...