Så dags att köra igång ytterligare ett Ursvik All In!
”Traditionen” som påbörjades förra året och som kommer att bibehållas lång tid framöver!
Jag hade ingen större aning om hur många som skulle dyka upp, men blev positivt överraskad av att se en stor samling folk vid motionsområdet vid samlingstid. Jag joggade hemifrån till samlingen, ca 4km, benen kändes sega – men jag känner min kropp tillräckligt väl för att veta att det är precis så den välkomnar de tre första km på mina lördagspass.
Men jag piggnade till rejält av att se alla förväntansfulla löpare som dykit upp för att springa alla spår i Ursvik med mig :-) Via bloggen, funbeat eller facebook; sociala medier is the shit!
Efter lite snack sinsemellan och ett ”såhär kommer det här gå till”-från mig så var vi alla redo att köra igång! Jag visste att vi skulle bli rätt utspridda på xtremen och förvarnade lite för det, men tanken var ju att vi skulle samla ihop folket lite inför 5:an.
Härligt att se alla glada löpare; Paula, Suss, mamma (!), Jan-Eric, Cecilia, Mia, Patrick, Krister, David, Henric, Krister, Thomas, Carro, Erik, Charlotte m.fl (!) som var med under dagen!
Jag lyckades tappa huvudklungan under xtremen efter strul med strumporna och en lite för lång pratstund ståendes.. haha.. Smart drag Mirre. Så sedan var det bara att sätta benen i rullning och öka takten från kilometer 6 till näst sista ! Som jag slet i xtremespåret för att ligga i 5fart denna varma dag; här blev det inte snack om att gå i några backar ;) men ska man försöka tjäna in lite tid får man jobba hårt.
Väl framme i slutskedet av xtremen kom jag då ikapp folket; och de flesta var rejält tagna av värmen redan nu; så jag propsade på att det skulle drickas mycket. Vi hade två dunkar att fylla (tack för hjälpen med dem!) och på så vis fick alla så mycket vatten de behövde.
Mina ben kändes av ganska rejält efter fartökningen men samtidigt var de igång och rullade på rätt fint och 5:an som vi körde efter xtremen gick hur enkelt som helst. Farten på huvudklungan var ca 6fart, men det spreds ut lite utefter allas kapacitet, vilket förstås var helt ok. Det härliga var att samla ihop gänget igen vid lunchpausen:
Många skratt och en himla trevlig picknick i strålande solsken i ca 40min. Jag hade det rätt rejält förspänt att få med mamma till detta event och även få 2 smörgåsar klara och serverade (mamma är bäst!). Lite bortskämd måste man väl få bli någon gång? ;) Mia köpte dessutom en isglass till mig (underbara du) så jag hade det riktigt bra som ni förstår.
Men så! Dags att skaka igång benen igen! Här efter picknicken var det några som sa tack för sig, kul att ni kom! Och samtidigt dök det upp lite nya ansikten som kom med! Allt som allt tror jag vi var drygt 30 som startade men knappa 40 st som var med under dagen och bidrog.
Under milen tog jag det rätt lugnt, och benen rullade på. Pratade en hel del med Charlotte och väckte kroppen. Smörgåsarna satt fint och gav precis den energi jag behövde, och snart hade vi bara 5:an och 2,5:an kvar. Det fantastiska med lätta 5:an var att lillebrorsan dök upp!!
Lillebrorsan redo att springa – vilken grej! Jag hade väl aldrig sett honom springa.. och här skulle han avverka lätta 5:an med mig och de andra. Fan vad roligt!
Jag sprang bredvid honom och peppade honom hela vägen, han var grymt stark! Att bara fixa 5km sådär på drygt 30min, utan att gå en enda gång eller att gnälla – storasyster var imponerad! På så vis försvann den lätta 5:an i ett hafs, jag bara roades av lillebrorsans ”Hur långt är det kvar?” var 500:ade meter…
Nu var det snabb samling och slutligen gav vi oss på sista varvet: 2,5:an. Det var märkbart att folk var trötta och lite slitna, men humöret var gott! Vissa starkade än andra förstås. Jag sprang och pratade med Carro som för dagens satte ett nytt distansrekord (grattis!) och försökte göra mitt bästa för att hjälpa henne framåt; innan hon skickade iväg mig och deklarerade att hon behövde gå.
Då kickade jag igång benen och ökade lite och drog loss sista kilometern med lyckliga steg – det hade blivit kul iår igen, Ursvik All In! Nere vid målområdet applåderades det när jag kom och jag körde en schyst sprintavslutning a’la Bolt. Weehoo!
Efter att alla hade applåderats in i mål blev det förstås fotostopp!
FAN VAD VI ÄR BRA!
tack till alla som dök upp och hade skoj med mig och de andra i spåret igår, och varmt välkomna igen nästa år! Ursvik All In 2012, here we come!
Jag själv joggade hem med Mia, Patrick och Thomas och hamnade hemma för att fylla på flaskan med ca 45km i benen. Stanna nu? hm…
NEEEEJJ
Jag kunde bara inte, jag var inte riktigt klar med dagens pass. Ville pressa mig lite ytterligare helt enkelt; trots att benen var rätt möra av 4mil terräng. Men jag resonerade mig fram till att det var bättre att addera 5km nu än att vänta till idag (söndag) och springa en runda. Så efter en redan hård träningsvecka och 45km långlopp i hetta så kickade jag igång benen och fick slita till mig 5km på platt asfalt.
Men det var det värt, för att sedan kände jag verkligen att jag hade fått ett bra jäkla pass. Yes!! Livet är gott och löpningen är nice, just nu är allt bara så fint. Fin fart på passet blev det också trots att majoriteten av distansen sprangs i terräng:
Summa: 50km, 4h53min, 5.52tempo, puls 164
Därefter blev det en lååång utekväll med mycket god mat, goa vänner, glassar och andra godsaker. Hoppas ni andra också hade en fantastisk lördag!
Åh, vad härligt det låter! Jag hade verkligen velat vara med, men ibland går det inte att få ihop familjens alla viljor… ;-) Tröstade mig dock med ett par nya lättviktsskor som jag invigde på bana i morse! :-)
Grattis till ett, som det ser ut, väldigt lyckat arrangemang i år igen! Och tack för senast (Hornstull–Järna) hälsar ”All In-kollegan” i Göteborg. :-)
I prefer rusty hearts gold! These are my own Farovite rusty hearts gold. I had Thirteen twos and wish a lot more constantly.
Hello just thought i would tell you something.. This is twice now i’ve landed on your blog in the last 2 weeks looking for completely unrelated things. Spooky or what?