Ögonoperation med laser: NoCut !

varda3

Hejsan allesammans! Jag vill bara dela med mig av att jag känner mig som en helt ny människa. En Miranda två punkt noll! Varje morgon vaknar jag utan att sätta in linser i ögonen och varje dag blir jag positivt överraskad av att jag ser detaljer åt alla håll, utan att kisa eller anstränga mig. Det är fascinerande och hur fantastiskt som helst! Superlativen räcker inte till för att berätta hur underbart det känts bara under dessa 2 veckor som ”seende”.

32edsas1

Mitt liv cirkulerar kring rörelse och träning som de flesta vet. Den här våren har det varit mer på gång än någonsin! Ni är många som har frågat om min ögonoperation så därför gör jag ett rätt utförligt svar här i bloggen. Alla borde för övrigt opereras, det finns inga anledningar att låta bli. Det är helt otroligt smidigt och – framförallt – att kunna se perfekt varje morgon, det är det sjukaste som finns. Hade jag förstått tidigare hur simpelt det egentligen är så hade jag gjort det för länge sedan.

Men jag förstod inte, liksom de flesta. Därför kommer detta inlägg. Jag gjorde en NoCut® laseroperation hos Vårda Ögonklinik. NoCut innebär att man inte skär i ögonen utan lämnar ögat oskuret. Det kändes tryggt inför operationen. Sedan så blir man ändå sjukt nervös och börjar googla på hur många som blivit blinda.. Men vad jag förstått efter idogt sökande är att det är extremt riskfritt. Och nej, ingen har blivit blind av en ögonoperation! :-)

varda4

Ett par veckor innan operationen var jag på en förundersökning för att kolla om jag var passande. Jag var uppenbarligen en perfect match. Så operation bokades in till torsdagen den 16 februari och jag bokade av helgens aktiviteter. 5 dagar efter operation skulle man räkna med att man uteblev från arbete.

Torsdag förmiddag kl 11 var det då dags för mig. Jag måste erkänna att jag blev lite nervös, mest för att jag oroade mig för att det skulle göra ont men fick veta att det inte gör ont alls av själva operationen. Först blev det medicinsk info, sedan en lugnande tablett, en laseroperation och en kaffe. 12.30 lämnade jag ögonkliniken. Jag skojar inte. Det var som en långlunch!

Själva proceduren innebar att jag fick lägga mig under en maskin och spärra upp ögonen. Sedan fick jag bedövande ögondroppar som inte alls kändes. Varje öga blev därefter lasrat i 15 sekunder efterföljt av iskallt vatten. Det mest obehagliga var det iskalla vattnet för att det blev så kallt i ögat. Lasershowen i höger öga var röd och i vänster öga var den grön och jag undrade varför det var så? Enligt läkaren är det exakt samma sak som ögat ser men det är hjärnan som spelar mig ett spratt. Spännande egentligen!

Direkt efter operationen blev jag groggy (säkerligen av att alla spänningar släppte) men då fick jag sitta ner i 20 minuter och dricka kaffe och äta en muffins. Jag såg genast BÄTTRE än någonsin. På med solglasögonen och efter en stunds vila studsade jag upp och lämnade kliniken och gick på stan. Jag var till och med frustrerad över att jag lämnade datorn hemma för att nu kunde jag inte sätta mig och jobba (!) så jag gick och klippte mig. ”Ursäkta inget vatten i ögonen bara, jag opererade precis ögonen” är nog inget frisören får höra varje dag….

varda3

Torsdag eftermiddag nyklippt och nylasrad tog jag tunnelbanan hem med solglasögonen på och såg nog lite konstig ut. Väl hemma åkte den stora ljuskänsligheten på mig och jag gick och la mig så tidigt jag bara kunde. Fredag morgon vaknade jag av att det var så ljust i lägenheten. Det var OMÖJLIGT att titta ut i ljuset. Jag försökte täcka för allt som den vampyr jag var och tog på mig glasögonen. Fredagen var nog den minst minnesvärda dagen i mitt liv. Jag låg i soffan och lyssnade på poddar och åt godis. Ljuskänsligheten hämmade mig i allt. Jag kunde varken läsa mail, titta på tv eller ens sortera kläder. Jag tyckte å andra sidan att det var rätt skönt också och sov i kapp en hel del timmar.

varda2

Lördag morgon började det studsa i hela kroppen på mig. Jag är inte van att vara så stilla. Försökte göra plankan lite innan jag ledsnade. Fortfarande oerhört hämmad av ljuskänsligheten men fortfarande absolut ingen smärta. Inte ens smärtan av ett myggbett! Jag försökte förstå när jag skulle behöva ta morfinet eller voltarenögondropparna jag fått? Ljuskänsligheten gav mig huvudvärk stundtals så jag tog en huvudvärktablett. Droppade ögonen med ögondroppar helt enligt anvisningar jag fått.

Lördagskvällen kom mamma över och jag tvingade henne att gå armkrok med mig i mörkret i 5km när jag blundade. Så skönt! Jag föreslog också backintervaller men det sa hon nej till. Sedan fick hon agera assistent och läsa och svara mail åt mig medans jag låg och blundade.

varda1

Söndag morgon var jag lika ljuskänslig som vanligt men runt lunch var det som att jag knäppte med fingrarna och PLÖTSLIGT KUNDE JAG SE! Plötsligt var jag inte alls begränsad av min ljuskänslighet och jag kunde kolla ut genom fönsret. Och vet ni vad? JAG SÅG ALLT! Varje liten detalj! Det var sjukt! Jag upplevde att jag hade helt perfekt syn och det gör jag fortfarande! Så söndag kväll spenderades på söndagsmiddag. Måndag och tisdag blev det 10timmarsdagar på kontoret framför datorn. När det blev lite för ljust tog jag bara på mig mina solglasögon.

varda

Så hur känns det idag 2 veckor senare? Det känns fortfarande fantastiskt! För att jag ser så bra, för omhändertagandet, för att det inte alls gjorde ont och för att resultatet helt enkelt är galet. Tänk att det faktiskt är så enkelt att kunna se perfekt, vem hade kunnat ana?! Alla dessa kommande äventyr på fjället när jag bor i tält och inte behöver trycka i linser med smutsiga fingrar…åhh.. jag bara längtar…

Så jag är frälst. Och jag unnar alla perfekt syn.

PS. SJÄLVKLART har jag ordnat medlemspris till alla medlemmar I Team Nordic Trail. Logga bara in i medlemsportalen bums och boka en förundersökning! Maila mig om ni har frågor. JUST DO IT! Tack Vårda!

IMG_9071.JPG

jag

11160567_10152748051826332_8045284458361969321_nmedlemmar I Team Nordic Trail.