En sak skulle få mig garanterat av banan imorn. Det är att helt enkelt skita i chip’et. Men shit. Jag kan inte. DET kan jag bara inte.
OM jag får för mig att promenera resten. Promenera och jogga bort 20km ändå. För den där dumma medaljen. Attans. Ambivalensproblem.
Men men. Satsa 110% kommer jag i alla fall inte göra på långa vägar. Det har jag sett till att garantera. Jag har sovit lite, inte ätit helt rätt, har skavsår båda här och var (höhö sant) samt inte laddat mentalt. Värjer mig liksom.
Men chipet kommer sitta på foten. OM jag får för mig att promenixa andra halvan. Bara för att. Möjligtvis i 30 graders hetta, men i regnväder? Förmodligen inte.
Känns nästan snudd på skönt att avdramatisera Stockholm Marathon. Om det är något lopp jag vet att jag kommer göra många av så är det ju trots allt Stockholm Marathon, så WTF, ett lopp hit eller dit är ju ingen fara (övertygar mig själv).
Däremot ska jag bistå med pepp, så fram med era sista-minuten-frågor! Svar kommer ikväll, tillsammans med andra sista-minuten-tankar!
Att sitta o umgås på pastapartyt när jag hämtade nr lappen idag var inte att tänka på o samma blir det väl innan loppet imorgon med den senaste väderprognosen +6, regn o blåst. Det blir att ta fram understället igen ;-). Hur och vad du än springer imorgon lycka till ha glöm inte att ha kul. Hoppas vi får bättre väder på sommartåget :-).
Snyggt foto. Den store – är det Stockholm Marathon det? Och den lille som inte vill dö – är det de stackars marathonlöparna det? ;-)