Okej. Imorse vaknade jag igen av tåsmärta. HE-RRE-GUD. Jag skrattar lite åt eländet helt klart. Funderade på att pina tån med morgonintervaller, göra ont gör det ju ändå.

Nej men. Försöker lägga band på mig själv. Fantastiskt väder men risk för att jag inte kan träna som jag vill i helgen. Eller ja, garanterat risk för det. Tur i oturen att jag bangade Vätternrundan på något vis ändå. Jag är synsk kanske. För att vid varenda steg så kommer kompresson emot min misshandlade, nagellösa och infekterade stackars tå… så en 30mils cykeltur. Nja. Not so nice om man säger så.

Men ååååhh. Får man uttala sig kring frustrationen ändå? Jag är i grym form och vill bara mata tempo, men tå-jäkeln hindrar mig. Så jag har lagt helgens träningsplaner på is. Allt jag gör blir bonus. Eller så kör jag långpass och ser det som ett sätt att tuffa till mig lite. De sista milen på en 24h-tävling är ju inte bättre än så liksom. Grenspecifik träning??

Tisdag. Tisdag ska jag vara game. Då är det ju Xtreme-tävling i Ursvik. Då vill jag kubba Xtreme-banan som aldrig förr. Som det ser ut nu så krävs ”bara” 76.35 på den svåra 15km-banan för att kvala till finaltävlingen. Vore kul att komma in på topp10. Helst med flera minuters marginal. Kapaciteten finns ju, men vi får se vad min berömda tå säger.

Så ”tur i oturen” igen att löptävlingen är belagd på tisdag istället för i helgen. Jag försöker lura med mig lite grabbar också, Tuggarn, NMT-Eric och Thomas borde satsa tycker jag. Och en dänga till Gustaf också, som precis blivit med blogg. Om inte annat så kan ju mitt mål bli att slå alla dessa vältränade snubbar liksom. Mohaha! MED handikapp i form av tån liksom. Det lär de knappast palla :-)

Ursvik. The one and only.