Hej Miranda! All din positiva energi är så härlig! Är du alltid sådär glad eller finns det stunder då till o med även du tvivlar på dig själv och saker? Med det här inlägget är verkligen inte avsikten att tynga ner dig eller någon annan, men har du några tips till mig och kanske andra bloggläsare där ute hur man verkligen tar till vara på tillfällen, livet och hur man mår så där himla bra som du alltid verkar göra? :)
Vore roligt med ett svar!

Hej Lisa och tack för din härliga kommentar :-)

I ärlighetens namn så finns det absolut dagar som jag är allt annat än pigg. Jag har en tendens att fortfarande köra lite fullt ös medvetslös och sedan vakna någon dag och bara vara helt ur slag. Men vet du vad. Skillnaden från förr är att jag verkligen ger mig själv en slappardag. Vad gäller allt. I söndags var en sådan dag. Jag var inte det minsta sugen på att varken springa, jobba, blogga eller vara kreativ, så jag lät helt enkelt bli. Jag grämer mig inte för ”missade träningspass” eller lägger någon skuld i att jag inte kom upp innan tio ur sängen. Det är det absolut bästa recept har jag kommit fram till. Låta bli saker. För att finns inte lusten där så är det något som står fel, resonerar jag, då träningen är det bästa i mitt liv. Så laddar jag om och kör på när känslan infaller. Då tränar jag ju dubbelt så mycket och har dubbelt så roligt nästa gång…

Sedan i övrigt har jag för länge sedan bestämt mig för att fokusera på sådant jag är bra på. Jag är bra på människor, jag är bra på att knyta kontakter, jag är bra på att bibehålla energin. Jag är bra på att avverka saker och inte lägga saker på hög. Jag är bra på att uppfylla vad som förväntas av mig. Jag skjuter väldigt sällan på uppgifter, jag håller vad jag lovar och jag håller deadlines.

Vad jag är tretton tusen gånger sämre på är att diska, plocka, ha tid att klippa mig, shoppa kläder, åka till ikea, skruva ihop lampor osv. Och istället för att göra som många andra, som ställer 100%iga krav på sig själva inom alla områden, så accepterar jag helt enkelt att jag är sämre på vissa saker. Att ha ett hem där prylarna alltid ligger på rätt ställe, det är exempelvis en omöjlighet för mig, så det är ingenting jag ens försöker mig på ;) Jag springer mycket hellre 4mil än tar hand om disken…. haha.. sjukt men sant. Jobbar på det ;) Jag tycker människor överlag ställer så sjukt höga krav på sig själv vad gäller allt, och man mår ju knappast bra av att inte uppfylla dem. Så lika bra att ställa lägre krav så man överträffar sina förväntningar? Jag ställer redan väldigt höga krav på mig själv vad gäller mycket, och skulle gå sönder om jag skulle försöka vara klanderfri inom alla områden i livet.

Sedan är det grundläggande helt enkelt att fylla upp livet med roliga saker och roliga människor. Då får man energi. Jag prioriterar in vänner i livet, för att de ger mig energi. Samma sak med träning. ”Hur kan du alltid ha så mycket energi? Du tränar ju mest av alla mina kompisar!” sa en bekant en gång. Jag tyckte hon svarade på frågan själv. Så in med träning i livet.

Och om jag någonsin blir nervös? Jajamen Kapten. Jag blir ofta nervös. Även om jag har vänner som inte tror att jag blir nervös. Jag blir alltid nervös när jag ska föreläsa. Jag blir nervös inför spännande möten. Jag blir nervös inför coaching. Jag tror bara det är bra. Så man är på alerten. Och jag brukar ofta motivera mig med att det är vid risktagande man utvecklas… Så det är bara att köra :-) Och ärligt, om man inte riskerar att misslyckas kan man ju aldrig lyckas. Bara att köra! Dock tror jag nog att jag är rätt tuff ändå. Och jag hade inte vågat mig på de saker som jag vågar mig på idag, för några år sedan. Så det är väl en utvecklingsfråga också. Och det finns massor av saker idag som jag bara drömmer om… men grundläggande är nog att våga tro på mig själv och testa. Jag tycker att ALL IN och testa är ett bra koncept. Än att alltid ifrågasätta om det hade gått?

Sådärja. Ett långt, hyfsat osammanhängande svar till dig Lisa. Det blev tisdagstankarna.

Fler frågor på det? :-)