En lite gråare måndag. Leendet är på plats. Man duschar och benen svider som sjutton. Konstigt? Nej inte direkt, björnbärsrisen rev ju upp halva benen. Det enda (!) problemet med löparkjol i november. Frös gjorde jag ju inte!
Men man ska ha respekt för Kullaberg. Det är ett mäktigt förhäxat berg som skördar 4 offer årligen. Klippor och tuffa stigningar, hala stenar och tuffa passager finns det gott om. Så precis som med fjällen så ska man ha stor respekt för naturen.
Som vanligt var väskan full av reservtelefon, förstärkningsplagg, första förband, extra energi, värmefilt och vatten. Sedan är det bara att bege sig på äventyr. Med sunt förnuft kan man dansa säkert fram. Så härligt och givande! Känner att mina energidepåer knappast tömdes av helgens löpning, utan snarare tvärtom :)
Hej,
Läser din underbara blogg, är en ”amatörlöpartjej” från Sumpan som springer 2 ggr per vecka.
Måste bara få lämna ett avtryck hos dig, vill tacka för din energi, din fina blogg,
ditt engagemang, dina fina bilder från Sveriges alla hörn där ni är och springer.
Du är en vitaminkick!!
Ha en superfin dag.
Hejsan Nettan!
Åh tack vad glad jag blir :) Världen är liten ändå, jag är ju själv bosatt i Sumpan. Hoppas vi springer på varandra i löparskor, då måste du skrika till! :)