Vilken kick det är att få prata inför 100 människor om det man älskar. Tillsammans med en av sina bästa vänner, och påhejandes av nära och kära :-)
Jag var lätt skärrad inför, både nervös och stressad efter jobbet. Undrade hur detta skulle gå…? Vi som aldrig dragit denna föreläsning förut!
Men vet ni vad, det kändes jättebra! Jippi!! Lycka!!
Så snart vi började så slappnade jag av och mindes tillbaka till livet på vägarna, guld! Många skratt fyllde butiken om och om igen. Jag och Susanne föreläste växelvis om utvalda delar och det blev ett mycket tajt och bra samarbete rakt igenom. Och så kul vi hade!
Underbart att få så mycket positiv respons och få prata med människor som läser ens blogg/följer ens crazyness..
Så nu är jag bara endorfinhög och lycklig, och kommer knappast kunna somna omgående fastän det behövs då flyget lyfter 07.00 imorn (!) mot Berlin!
Jag tar med mig all den energin jag fick från föreläsningen och tänker mosa i Berlin, weeehoo!
Tack för ikväll alla som kom!!
Superbra föreläsning! Blev verkligen jättepeppat. Älskar galenskaper som det där. Klart man måste kliva ur sin komfortzon för att uppleva fantastiska saker. Själv är det närmaste jag kommit att ha gjort Vasaloppet och Vikingarännet utan att någonsin (never, ever… ever) stått på ett par längdskidor respektive långfärdskridskor innan startlinjen. Härligt att höra Vasa-speakern ropa när man närmar sig mål: ”Och nu är det 50 åkare kvar på banan!” :D Fast det var ju 12 timmar (och 42 min) efter start och inte inte 7 (!) dagar efter start.
För någon som inte följt era bloggar (eller hört talas om dem innan) hade det varit skoj att höra lite grann om hur ni tränade för att fixa att springa i princip en mara per dag. Grymt impad. När jag själv skulle träna inför mitt första ultralopp för två år sedan, Lidingö Ultra 50K, så körde jag för hårt och sprang sönder benen (compartment syndrome) så rejält att jag behövde opereras (är tillbaka nu och leder jogging för Friskis. Those who can – do, those who can’t – teach…), så jag inser ju hur otroligt mycket tid i spåren ni behövt som förberedelse. Superimpad av er båda!
Hejsan Tomas! Åh tack för din kommentar, vad roligt att du tyckte om föreläsningen!
Imponerande med både Vasaloppet och Vikingarännet, där har vi ungefär samma bakgrund med andra ord.. så kanske man ska ge sig i kast en sådan grej själv. Med mål att inte komma sist ;)
Jo, jag förstår att det blir lite ”snabbt in i matchen” med att höra om långlöpningen först. Vi hade en föreläsning i juni på samma ställe om våra bakgrunder i löpningen faktiskt, men denna gång blev det mer koncentrerat på gränna-löpningen. Det mesta finns faktiskt att läsa i bloggen, jag drog igång min löpning igen hösten 2009 och sedan dess har jag bloggat. Gått från 20-30km långpass till 30-40km för att öka upp till 50+km. Av bara farten ;) Medans Susanne mest har marathontränat. Men är man tillräckligt envis och (viktigt!) tar det tillräckligt lugnt, äter mycket och går i backarna så kommer man otroligt långt, jag lovar!! :-)
Hej Miranda,
tack till dej och Susanne för en fin föreläsning. Kan meddela att du hade två finlandssvenskar från Helsingfors i publiken också – det råkade sig att jag och min pojkvän är i Stockholm just nu så vi passade på att komma =) Jag läser din blogg nästan dagligen, så de va kul att komma och höra! Fastän jag redan läst om ert gränna äventyr på bloggen var det interessant att höra er berätta om det påriktigt, och det inspirerade mig! Min kille gillade också föreläsningen fast han inte läst bloggen. Nu ska jag ta mig ut på löptur i Stockholm – och hoppas att jag inte tappar bort mig..:) Lycka till i Berlin!!
Men åhh!! VAD ROLIGT!!! Kul Jennifer, och tack så mycket för kommentaren, så glad jag blir :-) :-)
Riktigt kul att höra om era äventyr även om jag följt dem på bloggen. Är en helt annan sak att se er glädje IRL. Fortsätt med grymma utmaningar så det blir fler föreläsningar.
Hoppas hoppas :-) :-)