Det var lite roligt att vara tillbaka i Kullaberg i helgen. Det var ju bara 5 månader sedan jag var där senast och sprang Kullamannen. Jag ska erkänna en sak. Jag fick en chock när jag insåg att det bara var 5 månader sedan. BARA ?! Alltså ärligt talat. De...
Man bör vara stark
Om man ska försöka ta sig uppför Dödens zon på Kullamannen. Mer björngång än löpning på denna bild.. Därför delade jag upp dagen med ett redigt lunchpass på gymmet. 12 stationer. 1min per station x3 vändor. Mountain-climbers, armhävningar, militärpressar, raka mark, spänsthopp och en herrans massa annat som gör...
Livet på en stig
Livet är ju rätt spännande ändå. Lite som obanad trail i mörkret faktiskt. Man vet inte riktigt var man är mestadels av tiden, man snubblar fram stundtals och stundom flyger man fram som en riktig bergsget. Ibland tar man dumma vägval och ibland så funkar det helt enkelt klockrent....
15km nostalgi djupt in i skogen!
Minns ni den gamla ”dödsreflexen” i Danderyd? Som jag skrev och upphöjde till skyarna förra hösten?? Herregud, idag var det dags igen för första gången på länge :) Jäklar vilken bana! Man blir inte direkt uttråkad. Den är fortfarande precis lika galen, svår, omöjlig, opålitlig, tuff, tokig och svår...
Löpning ger mervärde
En lite gråare måndag. Leendet är på plats. Man duschar och benen svider som sjutton. Konstigt? Nej inte direkt, björnbärsrisen rev ju upp halva benen. Det enda (!) problemet med löparkjol i november. Frös gjorde jag ju inte! Men man ska ha respekt för Kullaberg. Det är ett mäktigt...
Kullabergsäventyr!
Hejsan gänget. Sådärja, lite fler bilder och lite mer text om helgens äventyr i Kullaberg. Kullaberg är ett oerhört spektakulärt ställe. ”Är det i Sverige?” får man frågan till och med, och jag instämmer. Det känns INTE som svenskt landskap. Och jag kommer ihåg innan jag själv hunnit besöka...