Trots en grå stad så har i alla fall jag ett färgglatt sinne! Livet är här och livet är nu :) Inom kort väntar en rolig och spännande helg på Sälenfjället. Man ska bara leverera några timmar i trafiken innan dess.

Försöker att minnas hur det var förra året samma helg. Tänk vad nytt ”det där med trail” var ändå. Fattade aldrig riktigt hur man skulle tävla på konstigt underlag. Inser mer och mer vilken skillnad det är mot asfaltslopp. På asfalten har man så klara ambitioner kring tempon och tid, man vet EXAKT vad man ska sikta på. Man delar in loppet i distanser. Man försöker hålla en pulsnivå. Och så vidare.

När man springer i skogen eller på fjällen blir det verkligen en helt annan sak. Man kan omöjligt ha samma kontroll på pulsen, man kan omöjligt hålla samma tempo osv. Men vet ni vad. Jag har räknat ut att det helt enkelt handlar om att försöka ta ut sig lika hårt bara. Mata på så gott man kan oavsett vad man möter; skidbackar, kärr, ”vanliga” backar, nedförsbackar, plattare sträckor, med tekniska passager osv. Hinder till och med. Man ska inte tänka lika mycket. Man – ska – bara – köra.

Har fått ihop packningen efter bästa förmåga. Det sägs vara kallt däruppe. Vi får se vad vi bjuds på. Blir högst sannolikt lite underställströjor och vantar på nu. Men det är okej, det ska bli riktigt härligt!