Maten under loppet

Jag tror att anledningen till att det gick så bra i lördags var dels för att jag är en tjurskallig tävlingsmänniska som satsar på att bli segheten själv, men även för att jag var duktig på att äta.

Mia hade tidigare lärt mig att man som ultralöpare äter redan i början av loppet, även efter bara en timma. Konstigt tyckte jag som alltid kunnat springa långt utan mat, men för ultra är det nödvändigt. 3h klarar man utan näring under vanliga långlopp, men ska man hålla på hela dagen är det för sent att äta efter 3-4h. Så den bästa ultralöparen är den som kan trycka i sig mat och springa i nästa sekund!

Så först spenderade jag torsdag och fredag i viloläge, mest aktivitet blev det när jag sprang runt lite på stan. Satsade på att äta i stort sett allt jag ville, så jag åt ganska rejält torsdag och fredag i alla fall. Rejält med godis blev det också.

Till loppet hade jag med mig dextrosol och skumbananer. Ingen aning varför just skumbananer, men det kändes som att det kunde vara enkelt att tugga i sig.

Såhär såg det ut under loppet:

  • Första stoppet efter 10km. Jag år en skumbanan och en dextrosol
  • Nästa stopp efter ungefär 20km, samma som tidigare.
  • Tredje stoppet tror jag var runt 30-35km. Vi stannade vid en kiosk, jag köpte dricka, godis och en havreboll. Jag åt upp havrebollen som smakade himmelskt. En eller två godisbitar till det (typ juleskum).
  • Lunch vid ca 45km, biff med ris. Det ni ser på bilen + nästan en lika stor portion tilll. Mycket mat alltså. Men helt utan problem. Det var faktiskt fascinerande hur jag inte ens noterade att jag hade ätit efteråt, kändes inte alls. Jag var mer bekymrad om att få upp värmen de första 5km efter lunchen.
  • Sedan blev det ett stopp runt 60km när Henrik lämnade oss, käkade någon bit skumgodis, fick smaka av Johans bars och av Tenes swebar.
  • Sedan var det ju mitt tuffaste parti mellan 60 och 70km. Vid 65km ungefär tvingade jag in dem allihopa på 7-eleven för kaffe. Kroppen totalskrek efter kaffe.
  • Såhär glad blir man alltså av att få i sig en dubbel espresso och någon godisbit till. Lösgodis var verkligen perfekt för mig på långturen. En liten bit varje gång och energin kom farande. Direkt efter espresson kändes det också toppen igen!
  • Sedan äntligen framme vid mål, över 71km efter start! 71km ! Otroligt fortfarande!
Innan duschen sprang jag in på Pressbyrån och bunkrade upp med lite grejer. Drack upp gainomaxen innan jag ens hunnit öppna skåpet i omklädningsrummet. Intressant hur kroppen snudd på skrek efter näring och mat!
När jag duschade var det enda jag kunde tänka på min smörgås, som även den sluggades in i magen under påklädningen. Det bästa sparade jag till sist på tunnelbanan hem: Geisha…

Oturligt nog blev det en helt ensam kväll för mig sen. Pojkvännen var ute och mamma var sjuk så hon kunde inte heller ära mig med sitt sällskap. Kanske hade jag inte varit så mycket till sällskap ändå, fast det hade varit underbart med någon hade kunnat göra en kladdkaka till mig.
Själv orkade jag ingenting, men så fanns det ju ingenting i kylen heller! Tusan, nästa gång måste jag ha en matlåda klar!

Så jag slängde ihop en liten pastagratäng när jag kom hem, vars två portioner flög in i magen på mig ganska snabbt. Helt utan choklad hemma fick jag hålla till godo med kex och annat, för inte tusan tänkte jag gå till Konsum heller. Jag hade ju sprungit 71km, och tanken på backen kändes absolut inte lockande!

Men sådär, nu vet ni allt detta. Kanske inte är så jättenyttig info om man inte, precis som jag, är på väg på ultra-bravader. Men jag tyckte det var bra att få det nerskrivet så jag vet vad som funkade bra för mig senast nästa gång jag ska ut på äventyr!

5 Comments

  1. Jag lyckades komma ivàg pà en 4,5 km tur igàr och jag hòll mig under 4 timmars stràcket sà jag behòvde inte àta innan ;-)

    • Bra Helly!! Men jag gillar inte halva kilometrar, nästa gång måste det bli 5 ;)

      • Ahaha, ja ikvàll blir det 5 ;)

  2. Hej,
    Jo skönt att de är på bättre väg. men lååång resa framför mig för att bli helt fri och frisk. men jag jobbar på..
    tar dagen som den kommer, varje dag är en ny underbar dag.
    men de jag har märkt m. min sjukdom är att jag uppskattar livet på ett helt annat sätt idag. kan uppskatta små saker mycke mer nu.

    Haha,. absolut jag att virra bort mig. men tänker positivt.. fick färg. frisk luft och motion = inte alls illa=)

  3. Hmm, skumbananer!!! Den har jag inte provat :-). Jag som älskar godis!! Chips tycker jag är fantastiskt gott på långpass, knaprigt, salt och fulla med kalorier!

Comments are closed.