Jag har en riktig gullegris. Hon heter egentligen Christina, men hon är Grisen i mitt huvud. Ni vet en sådan där gullig gris, rosa och söt. När vi lärde känna varandra för 5 år sedan hade hon alltid rosa på sig och jag började skämtsamt säga grisen om henne. Uppenbarligen hade jag lite makt för att alla andra började också göra det.. och så lystrade hon till det efter ett tag…
.. och nu sitter vi här 5 år senare, jag och min Gris. Min söta Gris :)
Hon har för övrigt förlåtit mig, och frågan är om det inte bara är jag som kallar henne Grisen numera. Fast jag säger det ju med kärlek.
Idag var jag hur som helst bjuden på middag hos min fina vän! Fick äta riktigt flott och gott! Kyckling i röd curry-sås med zucchini, paprika och cokosmjölk med ris. Ser nu vilken häftig dukning jag bjöds på!
En otroligt avslappnad kväll med prat, mat, prat igen, mer mat, prat och efterrätt. Godisgod efterrätt i form utav vaniljkesella, valnötter, banan, kiwi och björnbär!
Vissa vänner är bara för livet helt enkelt. Tack för en underbar kväll min kära!
Alla behöver en egen gris! :)
Och vilken kock hon är. Jag blir frukosthungrig…
Så fint dukat!! och vilken god middag..
Härligt och trevligt. :D
Hej!
Tack, vad kul att du tycker det! :)
Vi kör ganska korta sträckor då de flesta ör ”nybörjare”. ca 4km fast med lite intervaller. Haka gärna på nästa lördag, då kör vi igen! :)
Lycka till så mkt imorgon nu! /Therese
Gud så gott! Det där ska jag äta ikväll :)
Trevlig helg på dig! Vi kanske får ihop ett träningspass nästa vecka? :)
Hio you guys!Happy to know your adventures are going well!I love the picture of the tent under the sky. Its beautiful, One can just imagine oneself there.I miss Antarctica. Reading your blog I feel my trip has extended itself a little.Take care and enjoyAgnès