Var precis ute på den första joggsvängen efter maran. Foten funkar perfekt tack och lov. Revanschen bultar inombords. Joggandet kändes jättebra. Jag minns efter Milano Marathon då jag överhuvudtaget undrade om jag någonsin skulle kunna springa i 6min-tempo igen efter först joggingen efter maran. Det känns alltså som att det är ganska stor skillnad i maxning av 30 resp 42km.

Jag körde 3km på platt asfalt i mina skumgummi-mjuka New Balance 1064. Tid: 19.33. 6.28min/km. Puls 142. Kändes skönt och motiverande.

Sedan tänkte jag även visa hur tydligt mitt maxande avtog efter fotsmärtan vid halvmara-passeringen på Stockholm Marathon i helgen. Jag försöker fram till 30km ändå men sedan släpper jag efter ännu mer. Hade jag fått hålla pulsen uppe i 185-spåret med friska ben, vem vet vad som hade kunnat hända?!

Jag måste för övrigt vara den enda vars puls drastiskt faller i slutet av ett marathon?

Förresten, ser ni toppnoteringen på 193 i puls – det var Västerbrons fel ;)