Idag efter jobbet var jag löparlycklig.
Sedan blev jag jobbtrött. Efterjobbet-seg, eftermarathon-seg och allmänt seg. Helt plötsligt sådär tråkigt seg att jag bara sjönk ner i soffan framför Biggest Looser. Det var i och för sig inte så farligt eftersom deltagarna sprang marathon så jag fick glädjas åt deras marathonlycka.
Sedan så började det regna och den där Ursviksfemman kändes förbannat långt borta. Jag såg inget terrängparadis utan bara ett rått och kallt mörkt skogsparti.
Regniga gatan utanför förnstret såg också oerhört omotiverande ut och det var nära att jag sjönk ner i soffan igen. Energin från det där mellanmålet vid 17 hade sedan länge försvunnit.
Men jag dealade med mig själv och tog bilen till sjöarna. Det var det eller ingenting.
Så snart jag började jogga kändes det rätt. Jag som brukar längta tills jag får komma ut hade en sådan där unik ”Åh nej jag orkar inte ut”-moment precis som alla har. Men sedan när man väl kommer ut, ja då är det värt det. Så värt det.
Regniga 5km runt sjöarna med superlåg puls fick det bli. Långsamt och med ett filosoferande sinne. Sommaren kändes långt borta men jag trivdes ändå. Middagen nu efteråt smakar dessutom väldans mycket bättre än om jag inte hade kommit ut.
Strechade igenom de gamla marathonbenen rejält efter passet och laddade huvudet lite inför kommande utmaningar. Som det kommer berättas mer om såklart ;)
Summa: 5km, 30.23, 6.04min/km, puls 144
Visst håller ni med om att det alltid blir mycket bättre när man väl kommer ut?
Har precis haft en sådan dag… Träningsosugen. Men även i mitt fall så 7 km senare, så var motivationen åter i full kraft. Så ja, det blir alltid bättre när man kommer ut!
Känns alltid bättre när man väl är ute. Sen när man är tillbaka från rundan känns det som att hela dagen är räddad tack vare att man sprang en bit : )
Bra jobbat att ändå ta dig ut!
Tack för en bra blogg. Hittade till dig för två veckor sedan och har tittat in nästan varje dag. Inspirerande att läsa, fortsätt så!
Absolut! Jag sprang 7 km med SATS idag så jag är jättenöjd! Vi sprang en träningstävling, där ledarna höll olika km-tider. Mitt mål är att komma igång nu i sommar, så jag kan springa midnattsloppet med lätta steg! Har du kommit på maskeradutstrysel än?
//Karin
Även om jag inte får den känslan så ofta, så visst, det är de tunga dagarna som gör de lätta dagarna lätta!