Att springa i evigheter

När jag kommer igång som jag gör nu, springer och springer på låg puls, så känns det som om jag kan springa i evigheter. Som att jag inte blir trött egentligen. Såklart blir jag det, men jag känner mig inte sliten så som jag känner mig sliten efter ett intervallpass.

Jag har alltså påbörjat min grundträning. Grundträningen är den period som kommer efter tävlingssäsongen för oss löpare. När vi är lite slitna, är i behov av alternativ träning, återhämtning och vila. Passen brukar göras på låg puls, mer länge och långsamt än kort och snabbt.

Jag påbörjade väl egentligen grundträningen där i mitten av september redan när jag kände mig oerhört sliten. Jag hade ju inte haft något break överhuvudtaget sedan årsskiftet.. så det är ju förståeligt. Den uteblivna semestern var också rätt påtaglig.

Rätt snart kände jag mig stark igen när jag plockade bort interballer och snabbdistans. Vi får se när de kommer tillbaka, säkert där när vi närmar oss årsskiftet/början av året. Så nu är det alltså grundträning. Läääääänge och låååångsamt skall jag springa. Springa hela tiden på låg frekvens. Bygga upp ultrapannben. Njuta av löpningen. Bara flyta med.

Grundträning i Morbegno, Italien.

Oftast brukar man smälla in en viloperiod mellan tävlingsäsongens slut och grundträningens början. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med den. Jag har rätt mycket roliga event planerade här framöver, och mycket som kommer att kräva energi. Men att planera vila – när det är det sista jag vill göra? Känns ju sådär om jag ska vara ärlig.

Kanske.. första veckan i november får agera vilovecka. Mellan sista helgen i oktober fram till Vintermaran. Superkompensera ihop en massa energi. Jag borde kanske. Och typ titta på tv eller något. Vi får se.

Hur fungerar ni? Kör ni också på grundträning/tävling/viloperioder? Eller ”ni bara kör?”

Jag har ju även kört fullt-ös-medvetslös men jag har insett att det är rätt smidigt att dela in i perioder. När det väl börjar bli varmt igen, så kommer suget efter snabbhet. Medans man just för stunden känner för att ”lunka” in i mörkret.

3 Comments

  1. Jag bara kör på, eftersom jag sällan eller aldrig tränar så hårt. Långt och lungt är ju det skönaste. Men jag ska försöka lägga på lite pö om pö, för jag vill ju bli snabbare och bättre, även om jag tycker det är svårt.

  2. q

    Det här antar jag inte är ditt fel, men går det inte att få bort att vissa ord i dina inlägg gulmarkeras och länkar till diverse reklam? Nån ”hijackar” det du skriver och använder det i eget reklamsyfte. Jag kanske är lite kinkig men de där gula rutorna är mighty irriterande.

  3. Jag lunkar ocksa bara pa nu en period. Rätt skönt faktiskt. Sakta jogging är sa mycket mer kul än powerwalking! Gillar inte att vila, sa varför tvinga sig till det?

Comments are closed.