Ja, cykeldebut! I alla fall för iår!

Började förstås med att göra sönder slangen, så att byta slang och hela den tjofräsen höll på att ställa in min cykeldebut. Hade jag inte haft en Järnman som skulle cykla med mig hade jag nog totaldissat det där med cykel.

Tacka vet jag löpning, där finns det inte mycket att göra sönder.

Positivt dock att få veta att jag har noll koll på det där med slangbyte. Nu är det desto bättre när jag har fått träna och smutsa ner fingrarna igen. Dålig början med andra ord.

Vi trampade bort mot Ekerö och Färingsö och tog oss framåt i både motvind och medvind. Då och då gick det bra och då och då var det asjobbigt. Jag är och förblir löpare men ibland ´kan det vara kul att cykla. Mest nedför i medvind, då är det barnsligt kul. Uppför i motvind undrar jag liksom vad tusan jag sysslar med som utsätter mig för sådant här?

Vackert och bra väder var det i alla fall. Eftersom Järnmannen har vilodag lyckades jag också få ragga till mig en kaffepaus. Jag tog det ganska lugnt och njöt av cyklingen mestadels. Pressade inte ben för mycket, vågar inte så här tätt på tävlingen.

Helt okej debut i sadeln, ca 40km träning (ca 25-26km/h) och ca 10km transportcykling.

Tacka vet jag löpningen, det är fantastiskt, men ibland är man lite otrogen :-)

Variation är visst bra är det några som säger. Jag försöker och försöker.. men åhh löpning är kärlek.