Wow. Jag tror den där titeln kan bli unik för dagen i bloggosfären. Något annat vore ju konstigt?
Vaknade strax efter 06. Egentligen pigg men alldeles för lat för mitt eget bästa. Det var inte förrän Järnmannen var fullt påklädd och på väg ut genom dörren för att simträna som jag fick fart på mig. Vad tusan?!
..och seeeeegt. Var det runt sjöarna i mörkret. Behagligt men segt. Mellanmjölk. Varken åt helvete eller ”åt himmele”.
Men hursomhelst. Visst tog det 6.21min/km och visst var det noll studs i steget.. men ut kom jag, och 6 km blev det.
Små steg mot stordåd eller något sådant.. ;-)
Helt underbart! Är det något jag älskar i denna världen så är det morgonpasset! ;-)
Imponerande!! Snart vänder det!
Själv har jag glömt bort hur ett morgonpass känns… :P
Morgonlöpnin är ju verkligen grymt när det kommer till att samla kilometer! Mellanmjölk som skakas i 37 min, blir det grädde till sist måntro?
Morognpassen är underbara oavsett…..bara det att ta sig upp ur sängen och ta sig ut känns fatastiskt när man kommer hem igen och frukosten smakar underbart!
Haha… Låter som att du kan vara nöjd såhär i efterhand :)!
Sorry för stavfelen var lite snabb på tangenterna……)