Jaha då, dags för långpass!

Jag kände inte för att springa själv idag fredag så jag bjöd in till långpass tidigare i veckan. Utan att direkt ha spridit ordet något vidare så fann jag ändå en stor tapper grupp löpare på plats vid stationen klockan 10. Yes! Bland annat Alex, Thomas, Paula, Lina, Cecilia, Emil, Annelie, Elin, Magnus, Lena, Peter (a.k.a min kartläsare) m.m. syntes i vimlet. Och jag lärde känna fler under löpningen också!

…och stämningen var GOD i gruppen! Glada leenden som säkert var extra glada tack vare det fenomenala vädret! -2 grader och sol som strålade som aldrig förr :-)

Peter meddelade från start att det nog skulle bli snarare 30km än de ”ca 25km” som jag hade lovat. Så vi bestämde att det skulle bli ett stopp på vägen och man skulle hojta till om man behövde hoppa av i anslutning med kommunala medel.

Först ut med Karlbergs strand. Vackert!

Hade hyfsat flyt idag i benen (äntligen!!!!!) och det krävde bara 9h träning på 4 dagar för att flytet skulle dyka upp (??). Haha.. jag fattar inte riktigt min kropp ibland. Men jag är LYCKLIG förstås över känslan av att äntligen få avverka kilometer obehindrat.

..och jag blev förvånad över hur snabbt vi nådde Vasastan, vidare mot Norrmalm och sedan iväg mot Brunnsviken. Vidare till Bergshamra och dags för ett litet kort stopp vid ca 15km och avsked till några nöjda löpare.

Skön sammanhållning och stämning i gruppen, trots djupdykning i vattenpölar och skridskobanor här och var ;-)

Lite Edsviken och lite terränglöpning. Började dock inse att jag hade lurat folk lite granna.. då 20km var LÅNGT IFRÅN runt Sundbyberg +  Solna. Ops?? Fast jag nämnde ju att jag hittade uselt.. hehe.. så alla kanske förlåter mig..

Så vi bestämde oss snart (efter att ha hittat civilisationen igen ur skogen) och kommit till Ulriksdal att vi skulle köra snabbaste vägen till Sundbyberg. ”Typ runt” alltså. Tackade och bockade till framtida Järnmännen Lena och Magnus som var nöjda, och så sprang vi vidare mot Sumpan.

..och snart nådde vi då Sundbyberg centrum med Camilla som distanspersat fullständigt – och övriga glada och lyckliga för 3 mil solsken i benen.

De flesta droppade av förutom Camilla, Annelie, Roger, Cecilia och jag som sprang in på Cafe Cino. De andra åt lunch och jag festade till det med kaffe. Innan det var på’t igen!! (..och ingen ville hänga på… :( ;)

..om jag ska ha NÅGON som helst chans att knappa in på de andra i Januariutmaningen måste jag nöta mil. Så jag styrde kosan  mot sjöarna med tanken om att lägga på lite distans. Hade dock inte all tid i världen med tanke på bokad fika med Suss senare.

Joggade runt Råsta sjön ett varv och fiskade till lite kilometer. Hörde av Suss att hon var sen och joggade ytterligare ett varv. Innan jag helt enkelt bestämde mig. Jag slutar inte förrän marathondistansen är NÅDD!

ÄNTLIGEN flöt mina ben på som förr. Äntligen!! Energimässigt fanns det, och pulsen sänktes för varje mil idag. Allt hade väl varit frid och fröjd om inte knät hade blivit lite känsligt efter 37km… men jag har faktiskt (när jag tänker efter) redan knappat ihop 96km denna vecka.

Men jag steachade lite granna och fortsatte framåt. Hehe.. ordningen återställd liksom. 40km passerades. Lycka. Endorfinrus. Yes!!

Vidare hemåt. Jogggga lite.

Rulla framåt.

4.17 och 42,2km! JIPPI :-)

Jag är tillbaka????!

Tack för idag allihopa. Mycket glädje. Vi ses snart igen?!