Inte alls så lugna vatten

Haha.. alltså vad är det med simning egentligen.. Medans löpning förenar människor så blir folk bara förbannade på varandra i simhallen..!

Jag kan berätta att jag körde frisim 1000m idag, relativt okoncentrerat. Bensparken var väl sämre än vanligtvis pga gårdagens intervaller, men jag får ta med mig att jag i alla fall fixar frisim en bra stund. Man kommer ju ihåg förra vintern när jag mestadels bara siktade på andra sidan bassängen. Sedan dess har jag väl ändå simmat typ 10 gånger (typ) och haft helt okej utveckling.. ;)

20120222-081647.jpg

Men! Pausunderhållningen idag var riktigt rolig!

Först blir Järnmannen utskälld för att han inte ”anpassar” sig. En tant som simmat där i 20år tyckte minsann att han skvätte vatten och borde anpassa sig..

Anpassa sig till vad? Det här är snabbsimbanan! Varpå Järnmannen undrade om han skulle anpassa sig efter henne? Hon simmade ju knappt framåt…

Hahaha…. jag hade förstås lite roligt när jag lyssnade. Men alltså, Alex hade rätt. Hon simmade ju knappt framåt. Jag som knappast simmar fort åkte ju förbi henne i raketfart t.o.m.! Hon körde någon typ av ”baklänges-sprattel-spark”. Gud vet vad hon sysslade med.

Det är synd det där. Att det blir så. Enligt Järnmannen så är allt frid och fröjd så länge man kan de oskrivna simmarreglerna. Som exempelvis att om alla kör frisim och simmar om en varannan sekund, ja – då sprattlar man inte på snabbsimbanan i slow motion..

En helt ny värld det här med simning. Bäst att man kan börja springa långt igen så man slipper sura tanter i simhallen. Det är som om det vore Lidingöloppet-trång varje löppass?

Tacka vet jag oändliga löpmöjligheter..!

 

4 Comments

  1. Haha skrattar gott här till frukosten:) Jag känner igen det där, simmar inte ofta längre men efter att ha simtränat fram tills för några år sen så är det ett fenomen jag också råkat ut för. Och precis som järnmannen ger jag svar på tal – brukar inte alltid vara helt populärt;)

  2. Det är inte lätt att hålla sig till alla oskrivna regler. I vinter har jag mest ägnat mig åt skidåkning och det har slagit mig att som skidåkare måste man hejja på andra åkare avsett om man just är upp i en stenhård intervall eller bara är allmänt död så ska man tvinga ur sig ett ”hej” eller helst ”hejaheja” om man som löpare skulle göra detta skulle man nog få en del konstiga blickar…

  3. Sara Jonsson.

    Haha, ja jag har också varit med om det där. Var en tant (varför är det alltid tanter?) som gnällde på mig och tyckte att ”men du behöver ju inte simma så fort!”. Bara för att hon var en sån där som mest flöt och var i vägen.

  4. Your valuable writing skills are obvious in this article. I think the best thing about this content is that it’s full of interesting yet important information. This content is top-notch.

Comments are closed.