Känner mig fortfarande helt upprymd över gårdagens löpevent :) Det är en fantastisk känsla att få prata om något verkligen, verkligen gör en lycklig. Jag hoppas och tror att jag kunde förmedla den känslan igår.
I början av föreläsningen så pratade jag om min kärlek till berg, och hur och var den uppkom. Ni som vet att jag är en riktigt asfaltsnörd känner väl även till att jag är en riktig bergsget också? Och kärleken till berg uppkom när jag bodde i Morbegno. En stor anledning till varför jag egentligen hoppade på tåget SwissAlpine Ultramarathon (som var den stora handlingen i föreläsningen förstås. ”Svett, Schweiz och höjdmeter”). Vi får se om jag ser berg även i år. Än så läge ser det inte så ljust ut.. men kanske svenska fjäll…
Jag önskar jag bara kunde konservera gårdagens energi och explodera imorn på Vällingby Halvmarathon. Men min irritation i halsen har satt sina spår mentalt. Idag har jag i alla fall inte ont i halsen men nu känner jag mig trött och seg. Jag vet att några därute säkert anser det vara ursäkter, men det struntar jag i. Ibland är man inte hundra med i matchen. Oftast brukar jag vara bra på att ladda om inför lopp jag verkligen satsar på, men det är svårt idag. Idag skulle jag egentligen ha suttit på ett plan till Playitas, men det gör jag inte. Och den känslan bidrar till min ganska uteblivna tävlingsmotivation inför morgondagen.
Men saker och ting kan hända helt klart. Ska fokusera positivt idag. Ska testa benen i eftermiddag och se var jag har dem. I ”värsta fall” startar jag helt enkelt utan press och kör ett enkelt långlopp.. men visst tusan vill jag satsa. Jag ska bara komma med i matchen!
Vaa??!
Fredag som är din klassiska vilodag?
Men förövrigt; skit i vad andra tror & tycker – det är DITT lopp, brukar jag tänka, DIN kropp – DU vet hur du mår fysiskt & mentalt. DU bestämmer själv om du ska springa långsamt, fort, långt, gå eller inte springa alls! Lyss till dig själv så blir det bra. Och nej, man är inte på topp jämt. Men – det är okej!!
Hej Lotta! Tack vilken fin kommentar :) :)
Hehe jo jag vet, min heliga vilodag, känns nästan jobbigt! Men måste skaka liv i benen som inte sprungit sedan förra söndagen.. har säkert glömt bort hur man springr ;)
Banan är jävligt tråkig kan jag meddela men den är snabb! Om du inte springer för snabbt så lovar jag att ropa ”heja heja, friskt hummör det är det som susen gör” om jag ser dig. Ska nämligen supporta min bror som kör marathon distansen… Får man inte springa själv får titta på andra som springer