Den tänkta terrängmilen blev en grusstigsmil med Jenny runt sjöarna istället. Mycket trevligt. Enkelt rullade benen runt milen på 53.30 (5.20min/km) med låg puls. Lite stela vader men annars nada.

Jäkligt glad över lättlöpta mil. Över ett högerknä som inte givit ett pip ifrån sig på 2 månader och en form som bara blir bättre och bättre.

Tamefan. 4.37min/km i Berlin. Det kittlas i magen. Nu ska tränas… och byggas upp kapacitet, snabbhet och ett stabilt knä. Det känns typ helt ouppnåeligt (precis som 3.23 kändes förra året) men just därför är det så inspirerande…

Under milen så spöregnade det ena stunden, strålande sol i nästa, för att sedan mulna på.. haha. Sommaren är här med andra ord.?