Haha. Okej, jag bytte inlägg direkt, för att jag började spinna mer efter att ha läst Sandras pengainlägg (efter mitt tidigare pengainlägg).
Det har väl inte undgått någon att jag gillar att springa. Resa. Springa OCH resa. Det är inte gratis kan jag lova. Bara Stockholm Marathon och Jubileumsmarathon liksom, 2lax liksom. (Svindyrt och knappast prisvärt i längden för lite asfaltsmil. Försöker fundera på vad jag ska göra med Stocholm Marathon nästa år).
Hursom! Jag är också inne på Sandras spår om prioriteringar i alla fall. Mitt liv är löpning och upplevelser och vänner, därmed lägger jag pengar på dem. Men jag sparar in på annat, annars skulle jag aldrig ha råd. Visst är det positivt att ha en stor löparblogg som bottnar för vissa fördelar som en resa, kläder, någon hotellnatt och ett antal startplatser gratis. Dock så lovar jag att det knappast är gratis att heta Miranda Kvist och tycka om löpning så mycket som jag gör. Det visar mina kontoutdrag. Men det är det värt ;-)
Kommande upplevelse: New York Marathon :-)
Jag tar hellre en fantastiskt upplevelse i löparskor i alperna än en Ipad. Jag har ingen bil. Jag är NOLL intresserad av att byta ut min soffa (den är gammal) eller mina gardiner, tallrikar, kuddar osv. Jag köper aldrig uteluncher för att jag älskar matlådor. Jag behöver bara rå om mig själv då jag inte har några barn att försörja. Jag bor litet, väldigt litet. Teknik intresserar mig inte nämnvärt. Sprit likaså. Ej heller snabbmat. Eller att spela bort pengar.
Osv. Samtidigt köper jag det jag vill ha, och det är oftast löpar – och reserelaterat. Jag har inga som helst problem att bränna ruskiga pengar på upplevelser. Och på mat på diverse restauranger i gott sällskap. Och fikapauser. Shit så jag dricker kaffe för mycket pengar. Men det är värt det, för att det är med vänner, och jag älskar det.
Så det är bara prioriteringar det handlar om. Jag är verkligen inte gjord av pengar, men jag har råd med det jag vill ha råd med :-) men visst kan man skratta åt diverse utgifter. Som startavgifter för år 2012; Stockholm Marathon, Berlin Marathon, Jubileumsmarathon, Kungsholmen Runt, New York marathon, Axa fjällmaran, diverse smålopp osv…10.000kr (!).. och då springer jag dessutom en del lopp utan kostnad…Som sagt, bara startavgifter. Sedan tillkommer ju alla resor! Fast jag får väl skylla mig själv som ska krydda alla helger med event av olika slag ;)
Shit. Nu ångrar jag nästan att jag räknade på startavgifterna. Herregud. Och alla andra löparrelaterade kostnader ska jag inte dra här, man blir ju mörkrädd ;)
Men men. Summa kardemumma är ändå att det är värt. Jag hade aldrig haft en tv hellre än alla de där startplatserna.. Never!
Får ofta kommentaren att man sätter ner 10 000kr på ny cykel, simglasögon för ett par hundringar, minst 3 par löparskor. Sedan till kommer allt det du nämner, startavgifter, resor och annat. Fick frågan om vad klassikern kostat mig. Ingen aning rätt många tusen. Var det värts det? Ja för mig är det mycket mer värt än en handväska från något fancy märke. En kille jag träffade i Kalmar hade satt ner 25000 på att bli en Ironman, mycket pengar ja. Men vad minns man längst känslan av att gå i mål eller en ute lunch?
Exakt!! Upplevelse framför lyxiga skor liksom :-)
Jag brukar faktiskt också få rätt mycket mail från bloggläsare hur jag har råd med alla äventyr, men håller med dig och prioriterar liknande. Hellre en skön och kul träningsresa än en L.V väska, en bil, en lyx TV, spela bort pengar, några coola skor etc. Och ja, jag äter mer än gärna matlådor på jobbet och lyxar till det lite då och då med restaurangbesök!
Helt rätt Pilla!!!
Intressant inlägg!
Kan inte annat än hålla med! Inga dyra märkeskläder, ofta saker på rea. TV hade jag nog inte haft om inte sambon hade haft en redan när vi flyttade ihop… Bil har vi förvisso, men dyr var den inte, och vi har valt billig parkeringsplats några t-banestationer bort istället för dyr garageplats där vi bor :-) Fast jag måste medge att jag begränsar mig lite och inte anmäler mig till precis alla lopp jag känner för – det hade inte varit hållbart.
ja juste, märkeskläder, vad är det??! :-)
Typ GoCoCo och sånt?
Haha nej jag skojade alltså ”märkeskläder, vad är det?” dvs att jag aldrig köper det ;)
Bra skrivet Mirre!
Mina kollegor frågar ofta mig hur jag har tid och råd att träna och tävla mycket. Då brukar jag kontra med att fråga hur mycket de lade ner på sitt nya kök, sina hus och bilar……..;)
Haha helt rätt!!!
Jag drack inte en droppe alkohol på 216 dagar men har säkert lagt runt 50 000 kr på min löpning i år i samband med lopp (startavgifter, resor, mat ,energi). Sjukt värt!
Och tips till dig är att träna som en tok, springa Hornindal Rundt, vinna damklassen samt slå banrekord för damer för då inkasserar du 10 000 norksa kronor (5000 Nkr för vinsten + 5000 Nkr för banrekordet). Skit bra!
Hahaha! Då är vi nog ganska likvärdiga där hahaa… :-)
Och haha tack för tipset ;D
Pengar ska man lägga på upplevelser…när resan är avklarad har man förevigt fina minnen till skillnad mot värdelösa prylar som förbrukas och slängs.
Jamen visst. Håller fullständigt med dig. Hellre ett par löparskor än sprit.
En upplevele ger mycket mer än en 100 prylar.
Jag förstår inte ens att folk ifrågasätter pengar man lägger på sin hälsa??? Särskilt inte eftersom du själv tjänar dina pengar (det är ju inte så att du lever på andras pengar, eller struntar i att ge dina barn mat).
Så länge du kan betala din hyra tycker jag att du ska fortsätta att lägga så mycket pengar du vill på det bästa du vet!
Om du råkar på patrull i runners world kan du bara snacka med nån random multisportare på hög nivå, våra sponsorer hostade upp anmälningsavgiften på 17000 men klättersele för tusen spänn och 6 self locking carbineers á 250 kr/st osv får vi pröjsa själva. Och man kan inte ens påstå att 90 timmars fysisk aktivitet i sträck är speciellt bra för hälsan…