Hejsan kära läsare. Igår satt jag som fastkilad framför datorn i 2,5h och skrev. Klar var jag runt halv tolv. Då hade jag skrivit ett 6 sidor långt föreläsningsunderlag till en idé jag haft länge. Wops, så var man knappast en 24årig partyprinsessa ej heller denna kväll. Men men, vet ni vad, energin och tankeverksamheten flödade i alla fall!

Om ni bara förstår vad jag längtar efter att få föreläsa igen, det är ofattbart kul (och otroligt nervöst!!), och snart är det dags igen. Jag och Suss kör visst i oktober igen, och snart är det ju dessutom.. så dags att förfina och memorera massor ;) och bara KÖRA – vilken kick!

Hursom, jag ska inte avslöja allt, men det handlar förstås om att ta vara på äventyret som finns här OCH NU, och när jag gick och lade mig snurrade upplevelserna runt i huvudet på mig. Vad livet har att erbjuda, vilken lekplats av äventyr vi har runtomkring oss osv…

Och av någon oförklarlig anledning vaknade jag runt 02 redan och hade samma idéer i skallen. Kollade på facebook (förstås ingen oförklarlig anledning direkt, man är ju besatt liksom) och såg ett inlägg om att en Pontus som flera kände hade avlidit. En tragisk olycka på ett cykellopp.

Ja visst finns risken där hela tiden, speciellt om man utsätter sig för sådana äventyr som faktiskt innebär större risk än andra. Men det kan ju faktiskt hända närsomhelst och hursomhelst. Och livet skall inte tas för givet.

Så läste jag Lanttos inlägg ”Lev för f*n” och huvudet började snurra efter nya äventyr och upplevelser. Precis som innan. Precis som jag redan varit inne på tidigare på lördagskvällen. Det är NU det händer, inte senare. Lev för fan, som Lantto skrev. Dags att få saker att hända.

Gör söndagen grym!!