Oj vad jag är nöjd med mig själv. Med risk för att jag börjar tuffa till mig faktiskt??!

Igår blev jag utsatt för strategisk övertalningskampanj från lite tuffa killar på andra sidan stan. Tuggarn ”Kom med Mirre, sköna lirare, lugnt tempo 07-10, blir najs”

Sköna lirare tvivlade jag inte på. ”Lugnt tempo” tvivlade jag på… Hehe Tuggarns fysmonster-kompisar är snabba saker. Och 07 med start andra sidan stan? Ynklig Miranda. ”Meh åh det är så jävla tidigt”. Tuggarn hävdar att han aldrig tar sovmorgon, men då tänkte jag, jaha men när du va lat 24åring och inte småbarnsfarsa då?

”När jag var 24 jobbade jag 94 dagar i sträck i Kosovo”

Höhö. Tack. Han drog Kosovo-kortet!!!

Så jag ställde klockan, och såg fram emot ett jäkligt trevligt (men sannolikt tufft) pass!

Laddad och piggare än vanligt var jag i tid på andra sidan stan. Spikar på fötterna och vattenflaska runt midjan. 2 gel i fickan, man får ju inte fika på tuffa pass som styrs av Butch the king. BrutalKingen hade uppenbarligen sina 3 glada dagar på året för att han bedrev också övertalningskampanj för att jag skulle komma med OCH bjöd på överraskning i form av Rockyroad-godis?! Ja shit, han vet vad en Mirre vill ha hehe ;-)

Vi mosade på, det var astrevligt och så vackert i snömodden! Jag tjattrade på som vanligt. Gick hur bra som helst i 2,5h men sen blev jag lite seg. Man får komma på att jag knappt börjar mina pass vid den tiden…

Kaxade till om någon fartökning men då gick King från snäll till Pain så jag fick utöva lite höjdmeterplockning haha!

Vi avslutade med glögg efter våra 3h och strax under 32km snömoddslöpning. Jag är jättenöjd. Vill tuffa grabbarna Tuggarn, Butch, Junkan och Hill ha med mig igen är jag lätt på! (och ja, man är alltså tuffare med smeknamn än utan har jag förstått). Så Duracell är himla nöjd.

Nu om någon gång kommer kaffet smaka jäkligt bra!!!