Tjoho, episk kväll härborta när jag hittar mottagning i fjällen. Inte alls väntat ju!
Har skuttat, njutit, druckit i bäckar, orienterat mig, sprungit, reflekterat och skrattat. 16km tog all time high när jag rullade från Storulvån till Sylarna. Väskan vägde 4kg och jag kände mig lätt som en fjäder fastän benen var tunga. Solen och fjällen bar mig. Kände mig aldrig ensam utan njöt av endast mina egna tankar (och träffade förstås på en hel del trevliga vandrare). På Sylarna åt jag lunch, sov en timma (lyx) och lokaliserade mig uppåt Lillsylen i kvällssolen. Hälsade på renflockar och en och annan ensamren. Tog alldeles för många bilder och skuttade hemåt i tid så jag hann köpa en fryspaj till middag. Hihi. Som verkligen smakade fantastiskt bra. Hit borde alla komma. Herregud, hur ska jag få alla att förstå?! Mission Miranda !! :) kan jag så kan verkligen alla! Tror stenhårt på att alla mår bra av det här! :-)
Imorn bär det iväg på nya äventyr. Då lär jag garanterat inte hitta internet, för att då ska jag ju bo i en fjällstuga utan el. Börja sakta men säkert bli en sådan där äkta frilufsare kanske…
Kram på er!
Finaste Mirre! Njut dina dagar!
Jag förstår ÄNTLIGEN hur du känner….efter mitt lilla äventyr längs vasaloppsleden för tre veckor sedan gick det upp ett ljus för mig – jag ÄLSKAR ju att springa utanför asfaltsvägar (även om jag fortfarande älskar asfalten…) och det är ju helt fantastiskt med den klara luften, tystnaden och känslan av att bara vara… Tycker synd om alla som begränsar sin löpning till löpband och innerstadsvägar. Hurra för dig!
Låter underbart! Och ser underbart ut! Go tur, Mirre!
Ja du Miranda, det dröjer väl inte länge innan du upptäcker att tälta, göra upp eld och laga mat ute i naturen kommer bli din grej!
Mirre, du är bara så COOL och härlig! :D