Fööööör sjutton, bloggbebisen är ju uppe nu?! Sådärja, äntligen är livet som vanligt. Har någon saknat mig eller är det bara jag som har saknat bloggen? :)

Jag kan i alla fall meddela att jag har spenderat gyllene dagar i Åre i helgen med vännerna. I fredags kunde jag inte sitta still med så fint väder att jag lurade upp Thomas och Mårten på Skutan. Nu tog jag mig upp tills fots och de via kabinbana, så jag vet inte om de slet så mycket..

Själv var jag en överlycklig sak däruppe. Låt mig stanna!!

Lördagen dagen till ära var det dags för Fjällhalvmaraton! Min ursprungliga tanke var att köra Öppet Fjäll, men tog mig i kragen och bytte ner mig till halvmaraton. Lör-ons samma vecka hade det blivit 5 heldagar i skog och fjäll, och tanken är ju faktiskt att jag ska satsa på riktiga Fjällmaraton här om några dagar. Sååååå… även om suget satt i benen att rulla en riktig heldag så stod jag på startlinjen för halva i lördags. Tillsammans med goa vännerna Mia, Anette, Thomas och många fler. En fantastisk dag med många påhälsningar av bloggläsare och andra trailälskande lirare :)

Scooooooby doooooo fjällen !!! :)

Eftersom jag stukade foten tidigt in i loppet förra året så sprang jag mest runt och var förbannad och missade totalt denna vackra bana. Nu visste jag att vi skulle få njuta uppför i en evighet på Ottfjället, och därefter njuta en halv evighet nerför. Och avsluta med en liten ”puckel” i form av en smaskig skidbacke.

Mina ben var med i hyfsad form trots den spontana Skutan-erövringen dagen innan, och Jämtlandstriangeln lördagen innan samt alla andra långlöpningar på fjällen. Min ambition var inte att vara totalt förstörd i mål så jag latade mig lite backar och tänkte att ”jag lär knappast få fota något nästa vecka när det väl gäller”…

Uppe på Ottfjället avnjöt jag en himla fin espresso och ett par chokladbollar. Ja tack! Skuttade nerför fjället på geggan och bad till gud här och var när greppet släppte. Tog mig dock ner på hela ben och fötter. Grusvägen var den minst motiverande löpningen, men det togs igen med att jag kände mig vrålstark uppför och nerför skidbacken.

Fick mig en 9e plats till och med! :) Jippi!!! Någonstans kring 2.40 var jag inne, så någon timma över personbästa på halvmaraton. Hehe. Så blir det på fjällen.. ;)

Fick avsluta hela tjollahoppsan med badtunna och middag på balkongen senare i goda vänners lag. Längtar redan tillbaka till fjällen förstås, nu när jag sitter hemma i asfaltsdjungeln.

Men jag ska inte klaga.. och det är verkligen inte synd om mig. Jag ska ju upp på fredag igen. Och på lördag får jag inte ens le, då ska det ju gå snabbt har jag hört. Bring it on :) Tack för denna gång Jämtland !!