Från natt till dag

Det är knappt det hinner bli ljust.. eller förresten. Det hann knappast bli ljust (!) innan jag skulle ränna intervaller igen. Visserligen bör man inte köra högpulsträning alltför kort inpå ett intervallpass för bästa valuta; men det där med militärträningen är att man aldrig vet vad man råkar ut för. Så att jag skulle ha postintervallben från igår och imorse stapla upp korta intervaller om vartannat; det är lite tjusningen med att inte veta ;)

I alla fall om man är på kämpahumör. Och det var vi i gruppen, lilla gruppen om endast 6 personer som släpat sig upp. Har noterat att jag nuförtiden alltid kommer upp ur sängen om jag bestämt mig för att köra; inte en enda gång i vinter har jag bangat tidig uppgång. Det är ju faktiskt något helt nytt.

En rolig detalj under dagens 75min-i-snön-pass var att vi skulle ner på mage och sedan upp i armhävningsosition när armarna darrade efter de kanske 100 (?) armhävningarna vi gjort precis i olika övningar. Då säger instruktör Ekman att vi ska göra 100st från mage till armhävningsposition. Upp och ner och upp och ner. Konstant spänna bålen och så vidare. Efter 30-40 så börjar det kännas markant i bröst och axlar. Efter 20 till så börjar vi nästan lipa. Lägg på några till och snart så börjar vi både se ut och låta som (!) ett gäng halvtragiska sälar på marken.. hahaha….

Sedan stelnade våra tröjor av kylan och min mage var illröd när jag kom in. God morgon!!

20140115-084128.jpg

2 Comments

  1. Det hinner ju aldrig bli mörkt med all snö ;)

  2. C-M

    Vilken morgon, ugh!

Comments are closed.