Hejsan Livet. 

Jag gick tillbaka och läste summeringen av 2013 års alla upplevelser. Därefter hamnade jag på 2012. Sedan 2011.. och vet ni vad, även 2010 till slut. Dessa finns att läsa och kanske länkar jag in dem här i höst när jag ska försöka stänga böckerna för årets alla ögonblick..

Jag gillar tanken om att ligga i vänsterfil i livet. Bocka av upplevelser, skapa aktiviteter och genomföra eskapader av diverse slag.

Men landa. Att landa. Det är min sämre sida. Jag vet visserligen att jag inte har något oerhört stort behov av att gå ner i varv, men visst kommer det över mig ibland ändå. Det där med att sätta sig ner. Dra djupa andetag och sänka axlarna. Vrida och vända på saker utan att känns en inneboende känsla av att det här skulle man kunna göra snabbare. Eller att luta sig tillbaka i soffan en fredag eftermiddag utan att känna måsten.

Jag antar att det är sådant här hösten är till för. Gå ner lite i varv och känna efter. Hanna skrev ett fint inlägg om livsreflektioner. Kanske är det precis det vi behöver genomföra ibland.

Jag lever väldigt mycket i nuet. Nästan lite för mycket i nuet att jag glömmer att blicka både bakåt och framåt. Jag blir liksom så engagerad i mitt nu att jag ibland missar paraplytänket. Så ärligt talat, jag ser verkligen fram emot att stänga årsböckerna för 2014. När jag skriver ihop mitt år brukar jag landa väldigt väl i det. Då vet jag också vad jag vill med 2015. Och vad jag inte vill, ser fram emot ett nytt spännande jordsnurr.