Sitter på bussen på väg hem. Järnmannen är ute på vägarna och cyklar. Undra hur långt han har kommit? Han är så stark, jag tvivlar absolut inte på att han fixar 35mil hem själv hela vägen till Stockholm idag.

Känner lite dåligt samvete för att jag står över, och tycker lite då och då att jag mesade mig som sket i hemgången, men rätt snart kommer jag på bättre tankar och inser att jag gjort det rätta valet. Efter knappt 10 pass på cykel iår var jag rätt modig som hoppade på detta :)

Helgen har betytt oändligt mycket. Vilken semesterhelg! Jag älskar Visingsö!! Är jag verkligen en stadståtta? Nej! Naturen är så fantastisk! Längtar tills sommartåget och när jag och Suss ska springa Stockholm – Jönköping… :)

Tack underbara Suss och Anders som lät oss våldgästa hemmet!

Jag har förresten kärat ner mig i Moa och Melina som inte lät mig sitta en enda stund. Folk tycker jag har energi, men dessa små kottar.. Shit?! Energikraftverk deluxe !

Nu håller vi tummarna för Järnmannen ute på vägarna, må han få NOLL motvind!!

Själv har jag 4h bussresa framför mig, en bra stund att reflektera lite över livet och nya utmaningar :-)