Vi lyckades! Tänk att vi lyckades!

Eter många kilo kastade (kläder, skit, saker m.m.) så var vi på väg i morse. Vi visade upp en uberstädad lägenhet (tack vare mamma) för lägenhetsägaren, gav bort nycklarna och skänkte Morbegno en liten tanke. Sedan bar det av med italienska Ferrovia dello stato.Vi åkte extremt tidigt idag. Marginaler med timmar!

Eftersom man aldrig vet med italienska tåg; sena, inställda och allt möjligt kan hända.

Jag var så stressad, dels så kändes väskorna jättetunga och så hade jag fått dåligt med sömn, det var problem med några grejer i lägenheten osv. Ja, en nervositet befann sig i alla fall i magen. Eftersom vi inte hade någon våg så kände jag riktig ryanair-kilo-ångest..

Min älsade och världsbästa mor, hade aldrig orkat med den här flytten utan henne.. Är vi något lika förresten?

Det första vi gjorde när vi kom till flygplatsen var att väga alla väskor såklart (man är ju van resenär nuförtiden) och vi fick oss ett riktigt guld-moment! Vi hade ju ingen speciell taktik om det hade varit övervikt (flörtat mig ur det hela? Nej usch sånt hatar jag) så vi blev så lyckliga när vi såg väskorna. De tre stora gick på 12,2 + 16,9 + 15 Så vi stuvade om lite och hade strax 15kg i varje väska. Handbagagen gick på nästan exakt 10kg var, så vi slapp slänga något. Vi klarade oss till slut med några hektos marginal! Haha 65kg Italien-liv räddades alltså med hem!

Så nu sitter jag vid gaterna på denna extremt familjära flygplats, det känns ju som om jag bor här nuförtiden. Stressen har släppt men jag har väl lite huvudvärk av all denna press. Ikväll kommer jag nog att sova riktigt gott tror jag.. längtar verkligen tills jag får sova. Nu har vi en del tid att fördriva här men det är okej, det finns både kaffe och choklad – så vi överlever!