Helt crazy I know. Först ska ni bara veta hur gulliga ni är!!! Som blir glada för min skull och peppar mig :) Jag är galet bortskämd..!

Vad som hände sedan var ju jättekonstigt kan man tycka. Verkligen. Jag gick och simmade?

Järnmannen a.k.a fisken i vattnet tyckte inte att det räckte med att simma både söndag morgon och kväll utan skulle prompt iväg ikväll igen, så jag hängde på!

Först så var det som vanligt lite obekvämt med att sicka-sacka bland damerna. Eftersom jag är (chockerande nog) ännu sämre på bröstsim än vad jag är på frisim så frisimmade jag från start. Halvhjärtat. Segt. Puls. Andas.

Tekniskt sett så är jag nog ingen superkatastrof trots min ringa erfarenhet (även om jag knappast skulle kalla den bra men jag kan ju andas vid var tredje armtag i alla fall), och jag har ju en gammal rätt bra tid på mitt enda försök till riktig simning (1500m på Säter Triathlon på 41min förra året).

Snart kom jag faktiskt in i det hela och fick ”simmarflyt!” hehe. Längderna flöt på och jag skulle snart komma upp till 1000m i alla fall. Ett par tanter försvann och snart var det mer fritt. Jag fortsatte mata och mata lite granna och Alex peppade mig. ”Jag har gjort 48 längder!!” ”Aja, men gör 1500m i alla fall” Ni förstår, för honom är 1500m ungefär vad 5km löpning är för mig. Typ nada. ;)

Hursom. Jag gnatade på och räknade ner till exakt 60 längder och tangerat ”distansrekord” i simbassängen. Och det var kul t.o.m. till slut ? Ungefär 1h tog det och jag simmade i stort sett non-stop. Verkligen bra för att vara mig!

Vilken kväll va??

Den nya alternativa Duracellen är här. Och imorn blir hon både bål – och höftstarkare kan jag meddela. Sickan, jag har en plan!! :)