Eller egentligen är det väl inte jag som är dålig på att anpassa mig idag. Nej, jag lät bli sällskap idag för att ingen stackars löparpolare skulle behöva anpassa sig efter mig.
Precis om jag anade (och ja, hade planerat) så blev det i lugnaste laget för mig uppför backarna. Tur att man får skylla uberlångsamt tempo på att det är en ”Återhämtningsrunda” höhö. På samma sätt kan man ju t.o.m motivera att man gick i några backar… ;)
Lång tid tog det. Halvjobbigt var det med trötta ben. Regnigt blev det.
Men. 12km terräng ändå. Man ångrar ju aldrig träningspass, och nu blir det löpvila deluxe fram till tisdag. En liten tur till gymmet innan jag kan summera en bra träningsvecka.
Tjohejsan hejsan.
I Ursvik en bra mycket soligare dag
Ett lugnt pass är ibland bästa medicinen för benen!