Miranda i ett nötskal. Igår satt jag och tittade på nya trail-lopp att springa (förstås) eftersom jag har snöat in på det (förstås), och tänkte att jag ju inte har några utmaningar i höst. För vem orkar vänta till vårkanten.

Sedan att jag ska ha lite tid i höst det är ju inte ens säkert (förstås), eller ens möjlighet (förstås), men sådant är bara ”detaljer”.

När jag bodde i min italienska stad Morbegno så gick en löptävling. Jag har precis letat upp den och letat upp bilder ifrån den. Då tyckte jag att det lät lite jobbigt att ”det bara var uppför” som mina kompisar beskev det. Nu tycker jag däremot att det låter löjligt intressant. Synd bara att det är en stafett på 3×7,2km eller 2x5km som gäller. Lägger man ihop all distans så är det ju intressant dock. Och ja. Jag ska sluta hungra efter lopp. Herregud jag ska ju springa New York Marathon i november… ajuste. Chilla Mirre.