Kanske har man ändå lite post-marathon-depression ändå? Alltså, visst gick de första dagarna i ren besvikelse, därefter kom revanschlusten, sedan lite nonchalans och nu lite depression. Tröttheten har kanske kommit ikapp? Känner mig alltså lite halvfärdig såhär denna fredagskväll. Helt utan vilja att göra någonting. Ganska ovanligt mig.
För en vecka sedan satt man förväntansfull och åt pasta och godis, glad och nervös. Jag längtar så mycket till nästa fina kväll innan ett riktigt lopp! Jag måste bara plåstra om den sargade kroppen och ladda om duracell-kaninen.
Så nu är jag i alla fall lite låg såhär denna fredagskväll. Jag vill ha en uppladdad duracell-kanin till förfogande och ett supepsyke. Men det är snarare tvärtom just nu.
Men jag fylldes i alla fall av lite glädje precis! Även om jag inte platsade på Petras lista så var det två tjejer som nämnde mig bland sina favoritbloggar, då blir man glad!
Jag älskar att kunna sprida inspiration. Visst vet jag att jag inte skriver varje inlägg med sprudlande glädje, men jag hoppas att det bidrar till att man lär känna mig mer kanske? Än om allt hade varit ”positivt” och ”underbart” hela tiden – fast mestadels är det ju så här ändå ;) men då och då har man ju sina dippar. Jag har ju en som pågår lite just nu.
Imorgon har jag för första gången på EVIGHETER inget inplanerat långlopp. Ingenting bokat för fem öre. Ska satsa på att sova ut och äta frukost i lugn och ro. Ska bli skönt. Sedan blir det såklart något myspass. Jag längtar efter att bara mysjogga och låta tankarna flyga fritt.
Eftersom mina tankar flyger alldeles för fritt så försvann den röda tråden i det här inlägget också (?), men vad jag ville säga var att jag verkligen uppskattar när jag/bloggen får beröm. Jag blir verkligen glad om jag kan inspirera. För att jag själv hittar så mycket inspiration i bloggen och av alla läsare! En liten vinn-vinn situation egentligen..!

Hej!
En så BRA blogg du gör! :D
Du sprang ju 2006 och då tränade du så mycket att du blev övertränad och tappade lusten till löpning. Sen så började du springa igen förra året. Det jag är nyfiken på är om du tränade något under dessa år. Du höjde dig ju så otroligt fort i löpningen och orkade springa en timma redan första gången, men sprang på MARATHON några månader efter och då på en så bra tid. Det är denna snabba förbättring som gick så vansinnigt fort att det skulle vara lite oförståeligt om du inte tränade något på dessa tre år, men du kanske är en så stor talang, ett löparfenomen. ;)
Hihi, det var ju en som tipsat om min blogg också. Så kul! :-)
Åh, ja du är en STOR inspirationskälla för mig med!
Det var jag som har din blogg som en av mina favoriter :) Vad kul att du blev glad för det, precis som jag blev glad (och förvånad) när jag såg min kommentar här i detta inlägg på din sida haha. Men hur kan man inte ha din blogg som en favorit? Du skulle lika gärna kunna vara författare med tanke på ditt braiga sätt att skriva, och du är himla duktig på att uppdatera bloggen och ta bilder!
Ang din svacka som du skriver om, du vet ju att det bara är naturligt och ingen kan vara på topp jämt. Massa props till dig!