En upplevelse!!

Vilken upplevelse! Så kul vi hade ikväll!!

Efter lite sms hade jag och Thomas till slut beslutat oss för att minsann ta oss an Ursvik denna fredagskväll, trots mökret och -7 grader. Sedan hoppade även Alex på tåget, och vi var 3 st äventyrare som tog oss an spåret. Jag var den enda som hade huvudet med mig och hade plockat med mig en pannlampa, för tusan vad bäcksvart det blev så snart vi lämnade 5km-spåret!

Från de första stegen där i snön visste jag att det skulle bli tuffa tag ikväll. Dock var Icebugsen över förväntan, jag hade supergrepp! Dessutom hölls fötterna supervarma hela passet igenom, trots att jag ibland hamnade i djup snö. För att något spår, nja, det var det väl inte riktigt. Det var tufft och backarna var inte enkla, det gick knappast snabbt;)

Vi pulsade på där i mörkret och såg bara ljuset från min pannlampa. Det var otroligt häftigt att kuta runt där, i vad som kändes som mitt i natten, fastän det bara var kväll. Äventyrligt! Jag njöt fastän jag fick ta i hårt i backarna.

Mina kära järnmän Alex och Thomas (som alltså båda satsar på Ironman nästa år) var starka ikväll, och ja, de hade ju inte laddat med 20km snölöpning redan igår som jag, men jag höll i och hängde på dem!

Snart hade vi avverkat milen i Ursvik och vi var väl alla lite tagna av passet, så njutbart det hade varit helt enkelt :)

Först hoppade Alex av, och sedan lämnade jag Thomas och hade 2km kvar hem. Då funderade jag på livet lite… fredagkväll och jag var fylld av glädje. Jag hade gjort precis det jag – ville – göra. Jag hade haft skoj och återigen hade jag fått det bekräftat: löpning är upplevelse! Det är därför jag älskar det!

20km klarades av och det var 9 minusgrader när jag kom hem. Vintern är här!

20km, 2h3min, tempo 6.10, puls 159

Så ut och njut i spåret nu vänner.. det är underbart!

6 Comments

  1. s

    lätt att säga.. vi har haft hela veckan -17 grader så det är svårt att motivera sig!

  2. Marcus

    Jag sprang också 20 km, men tyvärr inte i ett löpspår utan på en massa halkiga bilvägar. Tufft var det då jag inte hade någon pannlampa. Antingen såg man inte riktigt var väggrenen var eller så blev man total-bländad av bilar och såg då verkligen inte vägen. Men attans vad underbart det var och jag kände precis som dig. Det kändes som det var mitt i natten, men klockan var bara sju.

    Härligt… och precis så man ska fira att jobbveckan är slut :)

  3. Linda

    Hej! Vad använder du för pannlampa? Behöver en för att springa i skogen men har ingen koll på hur dyr den behöver va eller stor eller vilken sort eller någonting faktiskt. Pannlampa e ett helt nytt ämmne för mig helt enkelt. Vore gulders om du kunde ge något tips!

  4. Det är mysigt att springa i mörkret, man är i sin egen lilla bubbla liksom.

Comments are closed.