Nu är man tillbaka igen. I fina, varma (bara -1!)  Morbegno. Ingen snö eller is, bara lite slask här och var. Känns konstigt liksom, tråkigt men samtidigt skönt på något vis. Har ju saknat Morbegno, men samtidigt så börjar jag sakna Stockholm lite direkt. Det känns dock väldigt bra om jag skall vara ärlig. Kommer nog att hjälpa lite nästa vecka när jag säger hej då för gott.

Resan gick bra men var otroligt seg! Jag som har vant mig så mycket vid detta resande borde ju veta hur man skall beta av tmmarna på bästa sätt. Men jag har ännu inte lärt mig! Jag brukar ju sova så mycket som möjligt, men det är tyvärr lite svårt när man sätter sig på bussen klockan 11 mot flygplatsen, man är ju superpigg. Varje minut kändes som tre stycken idag!

När jag väl var framme så vart det aperitivo med kollegor-sällskap. Måste erkänna att det är ganska härligt när man är saknad.. och imorn så ska vi ut och äta ”hej-då” middag allihop på någon traditionell valtellinesisk restaurang i Sondrio. Ska bli grymt kul.

Beställde in en kopp vanligt varmt té och fick aperitivo-buffén på köpet. Don’t you just love that? Inte ens en coctail behövs ju. Plockade på mig spenatpaj, rostbiff, hårdlagrad ost, salami, frutti di mare och vitello tonnato. Sedan kom servitrisen in med en extra tallrik pizzabitar, piadina och toast.. och sen med ytterliggare en. Det gick ingen nöd på oss direkt. Ajuste, kalaset från min sida gick på 3 euro :)