Lite nya inlägg har dykit upp här och här angående att många stressas upp av träningsbloggare. Att man känner att man inte kan jämföra sig, att man stressas av prestationsånget och att det är ”fult” att vila.
Själv så finner jag endast inspiration hos mina bloggvänner, visst kan jag känna ”Jävlar vad hon var snabb!” och bli lite avundsjuk, men samtidigt så ger det mig mer bränsle istället. Jag förundras och inspireras av prestationer och jag älskar att få prestera själv.
Jag hoppas att jag inte bidrar till att människor blir stressade. Jag älskar ju att träna och jag vill ju bara visa det!
Men kanske finns det någon som tror att den också måste springa x antal km i veckan osv, och till dig vill jag säga att alla tränar på sin nivå och alla väljer vad man själv vill göra! Vill man bita ihop och intervallträna eller njut-jogga så gör man det. Det viktigaste är att man kommer ihåg att man väljer själv och mår bra av det.
Jag skriver ju till skillnad från många andra bloggare ut i stort sett allt jag tränar och jag skriver ju alltid ner siffror. Jag har tidigare haft en träningjournal på ett forum och då är det helt enkelt standard att alltid skriva ut så många siffror som möjligt. Många löpare är ju siffertokiga. Jag själv inräknad.
Jag vet inte om ni därute uppskattar det, eller stressas av det, eller inspireras av det?
Skulle vara intressant att veta. Jag själv läser ju alltid alla andras siffror och motiveras av dem, är ni fler som jag därute? Eller kollar du inte ens på siffrorna? Intressant att höra era reflektioner i alla fall.
Så alla som vill slänga in sin synpunkt är välkomna:
- Stressas man eller inspireras man av träningbloggare?
Jag har hetsat och stressat så mycket med min träning när jag var yngre, idag har jag ett mer avslappnat förhållande till siffror, antal träningstimmar osv. Jag gillar siffror och tar gärna del av andras resultat, men jag känner ingen stress att prestera över min förmåga bara för det. Tvärtom – om någon springer snabbt och bra blir jag bara glad och inspirerad. Så keep on blogging ;-)
Hej Stressas inte av andras bloggar, inspireras bara av alla löpare runt om. Det som är trevligast är när någon +7 mils löpare lägger en kommentar att man har varit bra när man släpat sig runt en mil i mörkret 40 mil från huvudstan…:-)
Känner jag mig omotiverad så bloggläser jag lite sedan springer jag milen på PB eller 30 km på ett vinterspring.
Ha det …. Fryk.
ps efm denna vecka så träning = 0 :-(
Haha + 7 milslöpare, ojoj vilken titel :)
Jag instämmer i att lite bloggläsaande tom kan ge upphov till både PB och ruskiga distanser! Hur många vinterspring är det kvar förresten?
Satan i gatan så jag inspireras av dig! och jag är en helt vanlig Svensson-motionär!
Jag inspireras utav era träningsbloggar och jag tycker det är kul att läsa era siffror. Ni är som ”Superheros”, men det får mig bara att tänka att ”Fan så där kan jag också bli någon gång” vilket gör det roligare att träna.
Snälla snälla fortsätt!
Men det är såklart du kan, haha och jag är väl ingen superhero ;) men jag blir superglad av kommentaren!
Hade jag blivit stressad av att läsa träningsbloggar hade jag slutat med det illa kvickt. Jag är mest intresserad av mina egna siffror. Men givetvis kan det vara intressant att se vad för km-tider andra har när det springer långpass och intervaller.
Annars föredrar jag nog att läsa siffrorna just i någon specifik träningsdagbok där jag bara kan ägna mig åt alla siffror, i bloggar är det mera texten som intresserar mig.
Jag inspireras av träningsbloggare!! Jag imponeras också!
Du har en toppenblogg – fortsätt som tidigare. Jag blir bara inspirerad av att läsa att andra kan/gör bättre. /Lotta
Hej! Stooort grattis till ultran! :D Jag har liksom fallit av hästen ett tag och har försökt läsa ikapp under dagens lopp! Fina grejer det där! :)
Kanske är det annorlunda för mig eftersom jag inte springer utan bara håller på med grupptäning, men jag blir också bara (väldigt imponerad och) inspirerad :)!
Ja, lite stressande kan det nog vara ibland; men jag brukar mest hoppa över siffrorna, för jag förstår inte alltid allt av dem heller, hehe. :)
Haha precis som min syrra, hon skiter i dem rakt av :)
Min kondis är lika med noll och jag får vara glad om jag fixar en 5km runda utan att avlida.
Jag tycker att träningsbloggar generellt är super inspirerande. Ju mer tider och statistik desto bättre. Det ger mig något att satsa på att drömma om och framförallt att se vad som är möjligt.
Att i en träningsblogg bara läsa att ”idag var jag ute och sprang” är ju inte så roligt om man inte dessutom får detaljerna som hur långt, hur det kändes osv. Som att ha en matblogg där man bara skriver ”nu ska jag äta” men inte vad eller inte delar med sig av recept osv.
En himla massa grattis till din ultrfiering! Så jäkla COOLT! :D
Hej och tusen tack för kommentaren :)
Det är precis det jag menar! Jag tycker ju själv om att läsa om tex andras intervallträning men det ger ju lite extra att se exakt var de kämpar, i vilka tempon osv. Inte för att kunna säga ”ooh jag är bättre ” utan för att ju mer desto bättre (precis som du säger) :)
Hej Miranda! Om jag inte hade jobbat heltid som sjuksköterska som e ett streesigt och krävande jobb hade jag gärna tränat lika mycket som du! Du e en stor inspirationskälla och tycker din blogg och att du skriver ut dina siffror e toppen! Kram Madeleine
Tack så mycket Madeleine :) Blir jätteglad av din kommentar, tack så mycket! Hoppas du får möjlighet att träna mycket trots arbetet!
ibland kanske man får lite ångest över att man knappt klarar fem km men man måste ju stå ut med verkligehten- att ni e siffertokiga och att ni kanske någon gång förr i tiden också pressade er, tills ni kom in i löparlivet. :D Dock gillar jag se allt i siffror och jämförelser. Tycker inte man blir stressad, utan peppad. Men jag är bara påväg, kommer snart ikapp (*haha*- troligen aldrig)-
Jag får inspiartion av bloggare som tränar mycket, men också av de som ”vilar mycket”. Det finns ju så många olika träningsbloggar att hämtar små tips och inspiration av. Så jämför med er själva och se till att filtrera bort det som inte passar just er. Själv helvilar jag 1 dag i veckan vilket passar mig bra.
Och skulle jag vara en stressad löpare hade jag ju inte haft tid att sitta och läsa hur andra tränar…
Och siffror är alltid kul!
100% inspirerande! Och de som nu blir stressade har faktiskt valet att läsa något annat. Får även passa på att säga grattis…ultralöperskan:) imponerande!
Jag kànner mig megatrànad bara jag làser dina inlàgg varje dag. Varma kramar fràn en SoffPotatis (jobbe gòr jag ialf). KJAM
Underbara Johanna; du jobbar för mig och jag tränar för dig. Deal?
Deal! Absolut!
Jag blir först och främst grymt inspirerad, sedan lite avis oxå eftersom jag vill springa lika långt… Tyvärr har jag lätt för att jämföra mig med andra från och till, jag är ju siffertokig jag med. Påminner mig själv ofta om att bara jämföra med mig själv, vilket inte heller har gått så bra senaste tiden då skadorna avlöst varandra… Då blir jag främst avis, men inte på ett missunnsamt sätt!!
Du är grymt cool och hur inspirerande som helst!
Kram på dig!
INSPO til tusen :D Keep it up!
Ren och skär inspiration. Såklart! Det är underbart att få dela dina – och andras- löpupplevelser. Sprider värme inombords. För mig, som just nu bara får rehablöpa, är det dessutom ett sätt att minnas allt det härliga med löpning. Som om man nu kan glömma det… :-)
Så här i rehabträsket har dock siffror förlorat all betydelse. Kilometertider säger mig plötsligt ingenting. Lite märkligt faktiskt.
Ett klokt och berättigat inlägg! Jag tror att om man har dålig självkänsla så kan man stressas av träningsbloggare. Men är man stark och sund i sinnet med vett att ta hand om sin kropp, så NEJ, ingen stress. Skönt att se att så många inspireras, för det är ju det vi bloggare (oftast) vill att läsarna ska göra!
Jag är också siffertokig och prestationsinriktad och tycker det är kul med att läsa vad andra har presterat. Blir inspirerad av det och inte alls stressad. Jag jämför mig alltid med mig själv och vad jag tidigare gjort och försöker förbättra det. Men visst kan jag känna att åhh, jag vill också springa så där fort och så där långt, men det är mer inspiration än något annat.
Tror det här Stressinlägget förökar sig..
Men det är väl åndå upptill läsaren att ta ansvar för sig själv – stressar det så finns det ett val – sluta läsa ;) Och jag har fruktansvärt svårt att tro att meningen med någon träningsblogg överhuvudtaget är just att stressa någon annan till ”överträning”!
Personligen så ser jag det som en positiv stress som får mig att fixa veckans sista träningspass när jag fått för mig att hoppa över det pga. knäppt arbetsschema. Så Mirre – Tack för att Din blogg fungerar som en stor fet spark i baken de veckor jag jobbar många nätter!!! :)
Kram från en som behöver lite sparkar ibland ;)