Jag sitter och drömmer om sandstrand, plusgrader och asfalt. Om ett bekymmersfritt liv med mat, träning och sömn. Tänk vilken dröm att stanna i Monte Gordo många många veckor till.

Inser dock att jag skulle träna ihjäl mig om jag stannade, har inte den grundträningen eller vanan som skulle behövas. Eller jovisst om jag skulle vara duktig nog att säga nej till saker, men det är jag ju inte. Jag vill ju göra allt!

Rune och Kenth – Ultrakungarna – stannar i 5 veckor. De springer i stort sett samma sachema varje vecka vad jag förstod; sön – 30km, mån –50km, tis – 25km, ons – 20km, tors – 40km, fre – 20km och lördag – vila? Dessutom är de ibland med och morgonjoggar (och det blir väl sisådär 6-7km till. Sammanlagt kanske de avverkar 20-25 mil per vecka. I fem veckor i sträck!

Vilka prestationer. Vilka löpare!

Jag blir verkligen fascinerad av vad kroppen klarar av. De har ju dessutom gjort bra mycket ”värre” saker.

Jag hoppas alla ni därute vågar inspireras av dessa löpare och flytta fram era egna gränser. Oftast är det inte benen som sätter stopp, utan snarare huvudet. Tro på er själva!

Jag lärde mig i alla fall att jag klarade bra mycket mer än vad jag trodde.

Tror du på dig själv?