Jag är tillbaka!
För det första, ni är bäst. Jag har fått både mail, kommentarer och sms (!) om att jag är saknad. För 3 dagars utebliven bloggning?? Det är ju insane. Jag blir så rörd. Man blir lite barnslig och tänker ”Åh folk tycker om mig…!” helt ärligt. Så glad jag blir..
… och förresten. Jag kan säga att det inte har varit enkelt. Bara för att jag INTE skulle blogga så kom jag förstås på massor som jag ville blogga om. Såklart. Men vi får väl slå iväg det här snart framöver istället då. Å andra sidan har det också varit skönt att inte dokumentara allt jag gjort.. Men jag gillar verkligen bloggen, och det var skoj att sakna den lite.
Vi drar igång med Oktober månad direkt.
Jag skrev ju i inlägget i måndags att jag hade kutat 34 mil i oktober. Närmare bestämt 342km.
Trehundrafyrtiotvå kilometer.
Kalle undrade om det var all-time-high? Jajamensan! Shitt pommes frittes! All time high i oktober av alla månader ? Har jag verkligen sprungit SÅ mycket?
342km
.. snittat 11km/dagen
.. snittat 77km/veckan
.. sprungit i 33h 35min
.. i en snitthastighet på 5.53min/km
.. sprungit 17 av 31 dagar (55%)
.. sprungit 24 pass (snitt 14.25km)
.. sprungit 6pass på 20km eller längre
.. sprungit ett pass på marathondistans 42,2km
.. och ångrar inte en enda meter
Slutsats?
Jo det blev ”visst” många meter. Många mil. Massor av mil.
Jag har sprungit en herrejävlans massa. Har jag gjort annat?
Jorå. 8h 50min har jag även tränat 4 pass simning och 3 pass styrketräning.
Bild från oktober
Frågan är hur jag nu lyckades med detta då jag har varit så sliten efter tävlingssäsongen? Jo jag har insett att det är just därför. För att jag har varit sliten som jag har gjort detta. Hur konstigt det än låter. Jag har kapat all typ av kvalitet i träningen, ingen hög puls, inga toppar, ingen snabbdistans, inga intervaller, ingenting sådant. Jag har helt enkelt varken viljat, haft huvud eller lust för detta. Jag har bara viljat myslöpa mig framåt, och därför gjort det. Jag har återhämtat huvudet på turerna, filosoferat om livet och sakta men säkert byggt upp en rejäl mängd.
Jag har njutit av mina meter. Njutit av min kvantitet.
Nu snart drar jag igång löpningen på lördag igen och jag längtar. FYFAN VAD JAG LÄNGTAR.
Jag har tänkt rätt mycket på den framtida löpningen, något ni såklart kommer att få ta del av snart.
Men for now, ha en grym torsdag!
Du ser att det är nyttigt med en paus när man kännt som du kännt det. Då kommer det tillbaka. Ser fram emot att höra om dina planer.
Det va precis så jag gjorde ifjol efter Lidingöloppet när jag kände mig så otroligt sliten jag sprang mer än någonsin fast väldigt långsamt. Och glädjen återkom väldigt snabbt så fart dödar…
haha hur hinner du jobba? ;)
grym du är!
Kul att du är tillbaka!!
Wooohoooo du är tillbaka!! :) Alltså seriöst, jag är riktigt glad för det!
Jag kan bara hålla med, äntligen är Miranda tillbaka på bloggen igen!:)
Men Malin då, fan vad gullig du är :D
Tina du är ju helt underbar, tack!! :)
Välkommen tillbaka! På lördag ska jag tävla vettu så jag kan behöva lite galenskap och upptåg ala Miranda att läsa om dagarna innan… :)
Jisses Kermit som du har tagit i, du springer lika mycket och länge som en annan går på gym och tränar. Förra veckan sprang jag 4 halvtimmes pass och ett 1 timmes pass. Du är grym! Det blir mer och mer kondis för min del nu iaf. Lycka till i helgen och unna dig en Carbonara efteråt!