Okej. Det debatteras hej vilt på bloggarna nu. ”Träningsbranschen är ej hälsosam”, ”Träningsbloggare har ansvar” osv.
Jag förstår. Jag har ju också bloggat om det där, att träningsbloggar kanske skapar inspiration, men även hets – och vad ska man göra för att undvika det?
Men jag har svårt att känna att jag måste ”agera” på ett visst sätt på bloggen för att jag är en ”förebild”. För det första är ALLA OLIKA. För det andra så känns det som om vi förstorar upp oss själva lite granna (och förminskar läsarna) om vi tror att vi påverkar f-ö-r mycket. Jag tror minsann att alla läsare inser att bloggare är lika mycket människor som dem själva.
Påverkar?
Några säger att man ”ser träningsångesten” mellan raderna, och att folk inte lever som dem lär. Nähä?! Men sådant är livet. Man behöver inte ta allt ordagrant.
I min blogg tror jag inte man ser någon träningsångest (för den finns inte), haha bara viloångest ;D Men jag jobbar ju på den kompisar.. och sedan måste man ju även förstå att alla delar med sig precis så-mycket-de-vill på sina bloggar. Om någon fotar sin superdupiga middag varje kväll så får dem väl göra det. Varför måste de skriva om den där snickers’en de tog på lunchen för? Om de inte vill de, vill säga. Alltså, det är ju upp till var och en. Bloggare är väl för tusan inga supermänniskor, och optimerade objekt (även om vissa vill framstå som det).
Man kan påverka andra av sitt bloggande, definitivt, både medvetet och omedvetet. Men att man ska behöva känna att ”oj kan jag verkligen skriva att jag sprang 42km i helgen, tänk om någon annan som sprang 10km mår dåligt av det??” eller ”tänk om jag skriver att jag sprang 42km fastän jag skulle springa 30km, då tror de att jag är värsta träningsnarkomanen som får ångest om jag tränar för lite” är för mig total bullshit. Man behöver väl inte tänka – för – mycket. Bara göra. Bara skriva det man känner för. Vill jag inte skriva något, fine då gör jag det inte. Vill jag göra det, fine då gör jag det. Men om alla ska börja tänka sig för innan var och varannan mening så kommer alla att bli tokiga och aldrig våga skriva varken det ena eller andra, för att det minsann kan hetsa någon, eller göra någon annan besviken.. osv?
Keep it real. Känns rätt klockrent.
Jag påverkas absolut av andra bloggare, det är inte så att jag inte gör det. Men om dem väljer att träna 40h i veckan så behöver jag ju inte påverkas negativt av det? Alla som kan/vill träna 40h är välkomna, inte behöver jag ta det som att jag är sämre? Om de väljer att äta ceasarsallad till middag varje kväll behöver väl inte jag sitta med mitt megalass pasta och tycka att jag minsann gör fel som inte äter lchf? För inte tusan skulle jag må bra av lchf.
Påverkar?
Jag tror att det största problemet är att vi människor alltid ska hålla på och jämföra oss med varandra. Om vi bara slutade för en stund och bara lät oss inspireras av andra som är bättre istället för att vara avundsjuka, och dra kunskap av smartare folk istället för att vara bittra, och dra nytta av en snabbare löpare istället för att sukta efter den personens tider… ja… då kanske vi själva hade varit gladare?
Summa kardemumma. Bloggare är människor. Människors liv är berg-o-dalbanor. Man kan inte lita på allt i bloggosfären. Dra inspiration av det du kan. Uppskatta snarare än förkasta. Inse att du väljer själv, oavsett vad som ”anses” rätt. Ät en burgare om du känner för det. Spring 15mil om du känner för det. Spring 1mil om du känner för det. Din nivå. Ingen annans.
Hoppas ingen blev sur nu eller så. Jag tycker bara att det överdrivs ibland. Jag kan väl inte oroa mig för att folk ska misstolka minsta lilla sak jag skriver? Då kan jag ju lika gärna lägga ner. Man hoppas ju förstås att majoriteten blir inspirerad, men vad ska jag göra åt de procent som tycker att jag är en larvig, överviktig, pratig jobbig konstig brud med solklara ångestproblem liksom? Jag tänker då inte anpassa mig, och de får väl tolka mig som de vill. Inget att göra åt.
Ingen är ju perfekt herregud. My fifty cents for the day ;)
Tar du åt dig? I mina ögon så är du knappast någon som försöker vara den mest hälsosamma personen. Du gör det som faller dig in och verkar vara en ganska impulsiv person. Eller kanske snarare en passionerad person. Gillar du något så verkar du gå ”all in”. Det tycker jag är härligt. Gillar man inte det eller den personen som framställs på bloggen så kanske man inte ska läsa det du skriver. Det finns ju hur många andra träningsbloggar som helst att läsa, så det är ju ingen som tvingas läsa just din.
Jag är i och för sig ganska gammal nu och har lärt mig att utgå från mig själv. Även om min självkänsla inte håller hela vägen så finns den där och bär upp mig och tycker att jag är minst lika bra, ofta bättre, än alla andra. Så kör ditt race. De som inte gillar det behöver inte läsa. De som får ångest av det du gör kanske borde lägga ner mer tid på sin självkänsla. Det är inte ditt ansvar, du ansvarar för att du mår bra.
Men, vad förväntar folk sig? Det är en träningsblogg, det kommer skrivas om träning? Man har väl någonstans ett eget ansvar?
Jag springer inte 40 km, jag skulle inte orka springa så mycket som du springer (än :D) men jag vet det, därför blir jag inte ”hetsad” utan läser din blogg för inspiration och lära mig saker. Som ditt superbraiga inlägg om vinterträning!
Man måste ju alltid utgå från sin egen nivå, och det är något man får ta ansvar för själv tycker jag. Jag vet att jag inte är på samma nivå som dig, därför suger jag åt mig det jag kan ”använda” från din blogg utan att stirra mig blind på dina siffror. Jag tycker om att du verkligen vågar vara dig själv!
Själv har jag precis (i förrgår faktiskt!) klarat milen för första gången, så jag är väl en ”nybörjare” om man jämför. Men det gör inte mig nåt, alla har olika förutsättningar. Så jag känner iaf ingen hets.
Keep up the good work!
Tack för kommentaren Popruta :)
Du har förstått min tanke precis, härligt! Riktigt bra jobbat med milen! Oavsett nivå, så länge det går framåt så går det ju åt rätt håll ;)
Bra inlägg Miranda :)
Tack Sanna :D
Bra inlägg!!! Jag blir endast peppad och inspirerad av att läsa om all din träning! Man känner att ja men kan Miranda så kan ju jag med ;) Och dom som det inte passar behöver ju inte läsa bloggen så enkelt är det! Kör hårt!!
Exakt Pernilla! KÖR HÅRT! DU kan ;D
Miranda, du är härligt galen och jag blir glad och inspirerad över att läsa om dina makalösa löprundor.
Vi har helt olika liv. Jag prioriterar inte att träna så många timmar MEN jag upplever samma lyckokänsla som du beskriver de 1-3 gångerna i veckan jag lyckas komma ut i spåret.
Underbart. Tack och fortsätt springa lyckligt :)
Hei Miranda. (håper du forstår norsk)
Din blogg har nemlig nådd Norge også:-) Jeg leser, og blir imponert og inspirert.Jeg trener og springer mye jeg også, om ikke så langt hver gang. Skal ha tid til to små barn også. Og så blogger jeg om det. Og min, og sikkert også din, blogg er jo mest for meg selv, en treningsdagbok. Og om andre vil lese den, bra!
Keep up the good work.
Hejsan Anna!
Härligt att man har kommit över gränserna :) Underbart att du gillar bloggen. Lycka till med din löpning!
bra skrivet.. problemet jag kan se är att kanske många (t ex jag) som kanske bara orkar springa 4-5mil/ v kanske känner sig dålig..
men det beror ju på att vi tar åt oss alltså vårat fel! alla är olika och du måste ju få skriva vad du vill..
så länge du inte skriver att alla som inte kör mer än 5 mil/v är dåliga :P
Skulle jag aldrig göra. Har man aldrig sprungit längre än 20km men springer 21km är det GIGANTISKT mycket större än att jag gör det tex.. man lägger det på den nivån man kan och satsar :)
Klockrent, bra skrivet!
Åh tack Sara :)
Bra inlägg! Jag har tänkt lite på hur folk uppfattar min träning och det jag skriver i bloggen och jag har tänkt på att jag kanske borde ”förklara mig” mer. Som när jag skriver att jag sprang en lugn runda i 5:50-tempo, vilket för andra kan vara absolut max-fart o.s.v. Men man måste ju relatera till sig själv, min max-fart är ju andras jogg-fart.
Men man kan väl aldrig göra alla nöjda och det är ju ett val att läsa en viss blogg.
Ha ha den icke så näpna fröken träningsglädje verkar ha ett ont öga till dig med tanke på det inlägg hon skrev idag efter detta. Konstigt sätt att kommentera på ;-). Jag tycker din blogg lyser av självförtroende och löpglädje, fortsätt så!
Haha klockrent Karin. Jag har ställt mig den frågan ett par gånger vid det här laget faktiskt ;)
Hahaha vi har ju pratat om ”det här” så det behöver vi inte ta öppet här just nu. Men iallafall; om man inte kan ta ansvar för att massor av människor överallt tränar så jävla mycket mer än en själv, och dessutom tycka att 6-7 gruppträningspass/v är sjukt när många idrottare tränar 11-12 pass/v., haha ja då har man verkligen överskattat sig själv och sitt inflytande. Precis som du är inne på! Därför ogillar jag (många) självgoda ”trääääningsbloggar(e) men jag gillar Miranda :D kram/F
Jag tror att du, och alla andra bloggare, ska se er själva som inspirationskällor för ”oss andra”. Vi väljer själva att läsa vad ni skriver och gillar man det inte/tar illa upp av det är det väl bara att sluta läsa?
Jag tycker att du inspirerar och lär ut om träning på ett bra, lärorikt och roligt sätt. Keep up the GOOD work!
Du ger oss massor med energi, låt inte energiknyckare ta den!
Underbart Fanny, du fattade PRECIS!!
Stort tack!!
Jag vill börja med att säga att du inspirerar mig väldigt mycket!
Det du skrev håller jag absolut mad om. Kloka ord. Det är din blogg och du skriver om det DU känner för att skriva. Jag skriver i min blogg det som JAG känner för att skriva. Vi alla är olika och det är väl tur det? Fy vad hemskt om alla i världen hade varit precis som jag. Ush, vilken mardröm! Tråkigt. Nä, man ska ta tillvara på sin personlighet och sina tankar – de är unika! Åter igen, tack för de kloka orden!
Tack Malin! Superbra kommentar, stort tack!
Miranda, det skulle vara väldigt intressant att läsa vilka inlägg i debatten som du har läst. Jag har läst ett helt gäng och själv skrivit ett inlägg, men inte någonstans läst om det som du pratar om. Att några bloggar anser att deras läsare inte är intelligenta nog och att man inte ska få inspirera sin läsare. Kan du inte länka till de inlägg som du omnämner, så blir det lättare att förstå hur du menar. Det skuell jag uppskatta även i framtida inlägg, det gör det lättare att bilda en egen uppfattning utav det du skriver om. Nu känns det bara som om du har läst helt andra inlägg än jag och jag får svårt att förstå ditt inlägg.
Debatten har i mina ögon handlat om vad som är hälsosamt, hur hälsosam hälsobranchen egentligen är och hur medvetna vi, som bloggar om träning och hälsa, är medvetna om det.
Hejsan Ella :)
Inlägget har inget med träningsbranschen att göra, utan sättet som tex Sara skrev om påklistrad entusiasm och träningsångest mellan raderna. Att folk inte lever som de lär. Så Petra ska må dåligt för att hon inte lever som hon lär genom att äta fil till middag ibland? Bara för att hon är inspiratör måste hon vara perfekt?? Gaad.
Det var en allmän klagan på hur folk ibland förhöjer sig själva till det bättre. Herregud. Träningsbloggare än minst lika mycket människor, och läsarna uppskattar nog ännu mer att vissa inte tar på sig rollen som gud och ansvarar för allt. Att folk är mänskliga helt enkelt. Men visst, mina ord tolkas säkert på olika sätt.
Hej igen Miranda,
vilket inlägg är det du menar?
Kan du länka så att jag får läsa, för jag känner inte igen det du skriver i något av de inlägg i hälsodebatten, varken hos Sara (www.traningsgladje.se som jag antar du menar?) eller hos någon annan?
Det jag har läst är väl snarare tvärtom, att ingen är ”perfekt” men att träningsbloggvärlden ibland framstår som konstant hurtiga, gör ”rätt val” och aldrig har några svaga sidor, utan att visa att vi alla är människor, med bra och dåliga dagar.
Är det något som jag uppfattar hos just Sara (även om det kanske inte känns så schysst att kommentera henne, när hon inte är delaktig i debatten här), är väl att hon uppskattar när mänskligheten hos bloggare syns och att alla ska tycka att de är grymma, oavsett vad. Jag kan faktiskt inte förstår hur du kan ha tolkat det precis tvärtom?
Vad är det för pannlampa du har? :)
Letar efter en att köpa för löpning på mörka vinterkvällar, men jag vet inte riktigt vad man ska titta efter!
Mvh /Carolin
Otroligt att se antalet kommentarer mångdubblas då det är lite ”tjejdrama”….