Sådär, idag har jag lekt triathlet. Haha.

Vaknade upp med tanken om att jag så gärna ville springa långlopp. Men det kunde jag inte, eller vill inte, måste återhämta löparbenen. Så jag satte mig på cykeln och drog iväg mot Ekerö.

Jag är oftast tveksam till cykling, just för att jag jämför det med löpningen. Men det ska jag sluta med, jag ska uppskatta sporten precis som den är – inte i förhållande till löpningen.

Skönt var det i alla fall och dra loss några mil ute på Ekerö (eller Färingsö, jag vet aldrig riktigt var jag är därute) i den vackra sommaren.

Det var fantastiskt väder och cykelglädjen var stor! Låg och pressade uppe på 30km/h oftast men sedan drog alla backar ner snittet. Vågar inte pressa något max ännu efter 100km-tävlingen, men det gick ganska bra att pendla på rätt rejält idag.

Har dessutom kommit på att jag faktiskt är riktigt förtjust i ensamträning också. Förr trodde jag inte att det var min grej, men uppenbarligen blir jag bara bättre och bättre på det. Rätt skönt oftast att bara vara med sina egna tankar..

Det blev till slut 6mil cykel på 2h13min, snittempo 25,6km/h. (Transportcykling dessutom till och från Ekerö på ca 12km).

Sedan var det så vackert väder när jag kom hem att jag inte ville sluta träna. Sagt och gjort, slängde av mig cykelgrejorna och bytte till mina ÄLSKADE löparskor. SPRINGA!

Kunde med andra ord inte låta bli löpningen idag.. så jag rullade runt mysiga halvjobbiga 6km runt sjöarna i 5.57tempo.

Så årets första brickpass (cykling + löpning) är därmed gjort. Ibland är jag lite wannabe-triathlet ;)

Förhoppningsvis har jag tagit mig ett myrsteg mot Vätternrundan idag i alla fall!