42,2km är ju GALET LÅNGT.
Absolut. Jag tänker inte minimera prestationen av ett marathon. Det är en PRESTATION. Verkligen.
MEN.
Det är inte för långt.
Du kan.
Det är såklart att 42,2km är långt, annars hade det inte varit en skräckinjagande tävling. Annars hade folk inte imponerats, annars hade folk inte tränat länge inför det. Annars hade folk inte känt sig överjävligt jäkla tokbra när det korsat mållinjen heller.
Men man måste förstå att det inte är THE SHIT. Det är inte toppen på isberget, omänskligt, oöverkomligt, man dör in på kuppen osv. Det är långt, kanske t.o.m superlångt – men överkomligt!
Du kommer klara av det!!
(Bild från min första mara 2006)
Tänk bara positivt:
– Du kommer att vara ute mellan 3-6h och röra dig framåt. En fantastisk vårdag med 20.000 andra. Skoj va?
– När det känns som tyngst. Tänk positivt. Vilka ger dig motivation?!
– Du kommer framåt så länge du sätter en fot framför den andra: Tills slut är du i mål. Ett marathon är besegrat!
– Välkomna 4mil. Välkomna kampen! Väx med uppgiften! Välkomna fighten!
– Du kommer känna dig som KUNG i mål.
– Du kommer kunna skryta dig blå efter det här!
– Du är bland de mest vältränade i landet. Du tar hand om dig själv och du har en STARK KROPP. Du är sund och du är stark. Du är grym!
Stockholm Marathon är en FEST och du är bjuden!
Vad härligt du skriver! Klart det blir en fest, finns inget som slår målgången!
Bra skrivet, tack! Dock har jag ju drabbats av löparknä så min älskade vän löpningen har bytts ut mot lite sorg..
Nu har jag för övrigt anmält mig till löpföreläsningen.
Ha en bra dag, kram!
Do you people have a facebook fan page? I looked for one on twitter but could not discover one, I would really like to become a fan!
My cousin recommended this blog and she was totally right keep up the fantastic work!
This our chance to stand together, stand for our rights and attest to allowing someone else to be our dictator. We can do this we will. Lets stand together.