Igår fick jag en fråga av Sandra angående mina långlopp på 40km och längre. ”Hur mycket/ofta stannar du när du t.ex. springer 40km? Eller springer du allt i ett sträck? Eller stannar fem min och äter nåt snabbt?”

 Svaret är: ”Olika”.

Om jag refererar till min 20 långlopp stämmer det verkligen. Några rundor är tävlingar på marathondistansen; Stockholm och Rom Marathon, då stannar man inte alls, några är längre rundor utan stopp och andra med små stopp. Några är heldagsturer.

Standarden för ett ”träningslånglopp” på minst 40km är att pausa. Om man kollar på många ultralopp så brukar folk dessutom smälla in både lunch och fika. En heldagstur tillsammans i löparskor. Inte långlopp utan snarare lördagsnöje :-)

Perfekt mitt i ett långpass…

Jag brukar rekommendera lite stopp för folk. Kanske inte timmeslånga förstås, men vill man springa riktigt långt en dag; 40-50km så tjänar man på att ta och stanna till. Man behöver förse sig med energi under sådana träningslånglopp (eftersom man knappast har vätskestationer längst med banan som på lopp) om man ska hålla hela dagen. Jag har sett folk springa 12km som längst tidigare; stanna till lite och persa rejält på 35km en dag. Sånt är kul!

Men man väljer förstås själv; och vissa vänner jag har tycker att jag ”fikar för mycket” men det har å andra sidan uppenbarligen resulterat i att jag kan springa 100km i ett sträck (för där stannade jag minsann inte) och marathon på 3.28. Jag har dessutom haft ofantligt många roliga rundor i sällskap med folk där rundorna resulterat i hela dagsutflykter och det är ju bara superkul! Då har man inga problem att göra om det helg efter helg heller…

Det är ju på tävling det gäller; på träning ska man ju mest ha skoj ;)