Jag var ju lite inställd på en annorlunda midsommar i år. Jag var sugen på att ta det ganska lugnt och springa på kvällen. Kände inget större sug efter att lämna Stockholm hela helgen heller då jag var ute och härjade hela förra. Hann knappast landa efter Vättern innan det blev Midsommar liksom.

Så tanken var att spendera natten i sällskap med lite andra ultra-människor i natten, innan Järnmannen meddelade att han ville springa långlopp. Jag hade inte ens frågat honom.. för vem vill springa hela natten liksom? ;-)

Jag var inte sen att nappa på hans deltagande, dock fick vi köra en egen runda för att vi behövde ett annat tempo. Tanken blev sedan till slut jubileumsmaran, och runt 21 stod vi framför stadion, dags att starta.

Pojkvännen har varit sjuk och inte sprungit långlopp på evigheter, och jag märkte direkt att han fick kämpa. Vi låg i 5.50fart som borde vara superenkelt för honom (mararekordet ligger ju på 3.02) men det var uppenbart att mina steg var enklare än hans.

Vi njöt dock av den fina kvällen och av att springa ihop. Tro det eller ej, men så ofta tränar vi inte ihop trots att vi båda satsar väldigt hårt på vår träning. Jag tyckte det var jättemysigt och tänker tvinga med honom fler gånger framöver.

Ljuset var med väldigt länge och vi fick en vacker solnedgång när vi löpte fram mot Sollentunda kyrka längst med jubileumsmara-banan. Det blev ganska kallt när vi väl hade kommit fram till vändpunkten och jag var väl inte speciellt förberedd med endast vindjackan, men jag överlevde.

Vårt nattöppna stopp var förstås stängt.. och jag märkte att Järnmannen tappade motivationen. Så vi bestämde att det var ok att droppa borta i Häggvik efter 25km.

Mina ben var pigga mestadels av tiden och jag led inget speciellt av att springa så sent. Dock var det lite lång tid sedan midsommarlunchen, men energin fanns ändå.

Allt som allt en kul runda sent som tusan, som avslutades vid midnatt. Längtar efter fler!

Summa: 25km, 2h26min, tempo 5.50, puls 155