Jo det var jaaaaag!

Alltså gårdagens och dagens FANTASTISKA väder fick mig att se rött ikväll. Löpargalningen tog över :) Haha. Helt ärligt, jag såg ingen anledning att inte springa lite. Naprapaten sa ju inte att jag inte fick. Så jag kunde inte låta bli!!

Att dessutom Sara rekomenderat mig mer stabila löparskor på fötterna gjorde ju att jag bara var tvungen att ”prova”. Jag har ju nästan vuxit ihop med mina DS Trainers senaste året och sprungit allt i dem (Från Sthlm – Gränna, SwissAlpine 79km, samtliga distans – och långpass och så till slut Bislett 24H), och det var med ny känsla jag slängde på mig mina knappt använda Gel Cumulus.

Sedan om det var skorna eller något annat kan jag då inte veta. MEN! Jag hade för en stund tillbaka mina gamla Duracell-ben! Som inte kändes känsliga/knepiga eller trasiga. Som kändes starka i snön! Trots mjölksyraspinning hela helgen. Jippi!! :)

Inte blev det då långt, men det blev lite granna. Efter en kilometer i lugnt tempo så kunde jag inte låta bli. Jag satte fart :) Med rejält låg puls ändå så pulserade jag fram i 4.30fart på isen och hade SUPERROLIGT. Springa, springa, springa :)

Klockade till slut 5km på 23.24 (snitt 4.41min/km) och kunde äntligen känna lite kraft och snabbhet i löparbenen. Lycka!

Avrundade inte upp till milen (vilket jag vanligtvis hade gjort) utan gick ner pulsen några steg och drog hem, och var nöjd med de kilometer jag fick. Uppskattade dem till fullo!

Sedan så tror jag väl inte att alla problem är lösta, men ikväll hade jag mina gamla ben tillbaka. Tack benen. Och tack Sara för tipset!

Sådär. Nu känner jag mig uppvärmd för kvällens andra pass. Undra vad det blir?!