Nu när energin är uppe på hög nivå hos mig så tittar jag lite avsundsjukt på mina vänners träningssiffror för januari månad. De är fantastiska!

Jag valde ju att ”ta ett steg tillbaka” i utmaningen redan i slutet av vecka 1 då jag aldrig riktigt kände mig fit for fight (fortfarande i återhämtning från Bislett/hösten) vid januari månads start. Jag riskerade helt enkelt att tvinga mig till träningsminuter genom att inte lyssna på kroppen. Det var inte värt det.

Sedan tog jag det lugnare och nu är energin här men då dyker känningar i knät upp :(

Men nog om mig. Nu till mina fantastiska kompisar!

En sådan här utmaning är verkligen ingen dans på rosor. Det kräver blod, svett, tårar, motivation och ett helsickes planerande!

Eftersom de tre andra verkligen är ute efter en boostmånad (rejäl mängd) så blir utmaningen perfekt för dem. De triggas av varandra och förvånas säkert av den ork de finner. Jag vet att alla sagt att det är sjukt hur mycket man – faktiskt orkar träna – bara man bestämmer sig. Jag beundrar dem och unnar de förstås all träningsglädje!

Efter helgens knappa 15min från mitt håll så åker jag iväg ytterligare från dem. Även om mina träningsminuter inte egentligen är fy skam, men de är inga ”Suss-minuter” direkt!

Jag tycker det är oerhört roande och jag ser med spänning fram emot de rafflande sista dagarna, och ännu mer ser jag fram emot att fira totalsegraren i februari.

Samtliga är starka. Spännande :-)