Veckan har varit fantastisk hittils. Föreläsning, grymma träningspass och många goa vänner. Känns gött! Nästan så man blir paranoid och inte vågar skriva ”grym vecka” med risk för att sätta ett dåligt omen.. ;)

Men men. Jag tänkte uppdatera er på knä-läget. Som ni märker så springer jag ju. Men jag springer ju absolut ingenting i jämförelse med förr. Att kränga iväg 5-8mil per helg känns ju oändligt långt bort kan jag meddela.

Dock så gläds jag av de kilometer jag springer, speciellt för att det nu bara går framåt. Jag har ingen smärta eller känning i knät. Visserligen är det ”känsligt” ibland som exempelvis efter intervallerna, eller de får långa (ca 15km) pass jag kört. Men känslan är ändå att det går framåt!

En gammal klassisk Miranda-bild som inte visats på ett tag ;)

Dessutom har jag väl ”utvecklats mentalt” som löpare och insett vikten av styrketräning. Och inte bara det egentligen, jag har hittat tillbaka till styrketräningen. För ett par år sedan hängde jag jämt i gymmet, och har ju egentligen alltid gillar fys/styrka.. men tappat det under 2010-2011. Men men, jag är positiv och kommer behålla det i schemat.

Variationen kommer jag också att behålla, även om jag hoppas att successivt kunna öka mängden löpning framöver. Intressant hur man kunde blåsa bort 50km som ingenting för ett halvår sedan, men nu skulle man vara sjukt tacksam…

Dessutom så kan vi ju ta en snabb titt framåt. Våren är på ingång. ”Bättre” att vara skadad nu än i juli. Min närmsta tävling är Skövde 6h den 10:e mars som jag nu kommer att köra som en träningstävling. Springa så gott det går så länge det går. Inga tidsmål alls. Sedan senare så åker vi ju till Playitas för en veckas träningsläger och jag hoppar över Lejonbragden 100km. Sedan kommer Stockholm Marathon och andra kortare lopp som Kungsholmen Runt m.m. Vi får se. Snabbheten verkar ju infinna sig i alla fall, så jag är rätt sugen på att köra fler än en (!) miltävling som gjordes under 2011 års säsong…

..och idag är det fredag. Fantastico! :)